Kampen mot inflationen vunnen – nu ska tillväxten ta fart
Men effekterna finns kvar – tio års reallöneökningar har utraderats och Sverige har drivits in en lågkonjunktur. I statsbudgeten för nästa år skiftar vi fokus till att ta tag i nästa stora uppgift för den ekonomiska politiken: att få fart på tillväxten så att Sverige kan bli både rikare och tryggare igen.
För att stärka löntagarnas köpkraft och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete förstärks jobbskatteavdraget, med inriktning på låg- och medelinkomsttagare. Det är rättvist och stärker arbetslinjen. Motsvarande skattesänkning görs för pensionärer. En medianlöntagare i exempelvis Hässleholm eller Östra Göinge kommer att betala 250 kronor lägre skatt per månad och pensionären 100 kronor. För att fler ska kunna spara ihop till egen bostad eller till en bättre pension blir de första 150 000 kronorna på ISK skattefria från nästa år.
För att stärka barnfamiljer med små marginaler förlänger vi det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget. Samtidigt är budgeten investeringstung. Senare i år kommer den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin att presenteras och i budgeten fokuserar vi särskilt på excellent forskning och banbrytande teknik. Vi tar nu tag i det eftersatta underhållet av väg och järnvägen och gör den största satsningen på infrastruktur i modern tid med drygt 200 miljarder kronor ytterligare till och med 2037.
För att flyget ska få bättre förutsättningar tas flygskatten bort. Höga marginalskatter hämmar viljan att utbilda sig och i sin tur tillväxten. Principen om ”hälften kvar”, det vill säga att löntagare åtminstone ska få behålla hälften av en löneökning efter skatt, ska gälla och ett viktigt steg för att uppnå det är att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Regeringen fortsätter att underlätta för företagande, exempelvis genom att enmansföretag får sänkt arbetsgivaravgift när man går från noll till två anställda.
Sverige är och ska fortsätta vara ledande i klimatomställningen. Arbetet med att få på plats ny kärnkraft går in i en mer intensiv fas samtidigt som vi gör ytterligare satsningar på bland annat laddinfrastruktur. En ny reduktionsplikt införs så att den kan uppfyllas även med el från publika laddstolpar, samtidigt som reduktionsnivån justeras upp något.
Drivmedelsskatterna sänks så att det inte blir dyrare att tanka. Sammantaget bedöms förändringarna leda till att utsläppen minskar så mycket att vi når vårt ESR-åtagande 2030.
Sverige behöver också byggas tryggare. SKR räknar med att kommunsektorns pensionskostnader kommer att vara 50 miljarder kronor lägre nästa år. I budgeten för 2025 tillförs samtidigt omkring 8 miljarder kronor för att stärka sjukvården, skolan och omsorgen. Det handlar om bland annat satsningar på kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin och den största tandvårdsreformen på över 20 år genom ett kraftigt förstärkt högkostnadsskydd för alla som är 67 år och äldre.
Omläggningen av kriminalpolitiken fortsätter för att Sverige ska bli ett tryggare land. Rättsväsendet beräknas växa från 69 till 100 miljarder kronor under åren 2023 – 2027 och i budgeten görs särskilda satsningar på det brottsförebyggande arbetet och på att strypa den kriminella ekonomi som göder gängen. Försvaret får medel i enlighet med Försvarsberedningens förslag och vi gör en historisk satsning på ett starkt och uthålligt civilt försvar.
Bara en växande ekonomi kan bära framtidens välfärds- och trygghetssatsningar. När den rekordhöga inflationen nu är bekämpad växlar vi över till en politik som kan bygga Sverige rikare igen. Och det kommer att märkas i plånboken för dig i Hässleholm eller Östra Göinge att Sverige har en moderatledd regering.
Elisabeth Svantesson (M)
Finansminister
Lars Johnsson (M)
Riksdagsledamot, Hästveda
”För att stärka löntagarnas köpkraft och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete förstärks jobbskatteavdraget, med inriktning på låg- och medelinkomsttagare.”
