Mästerverk återuppstår i Farstorp

– Gummibröd på italienska bestående av mjöl, vatten och kemikalier, kommenterar Herman Andersson som är konservator från Tollarp. Tillsammans med dottern Anna Flarup, också konservator, har de jobbat i Farstorps kyrka sedan fyra veckor tillbaka.

– Resultatet är jättefint. Förr eldades det med kaminer, det har satt sina spår och jag vågar nog påstå att kyrkans målningar aldrig varit så rena sedan de målades, som nu. Inte ens efter restaureringen 1942–43 då de överkalkade målningarna togs fram igen. Absiden bakom altaret var som ett mörkt hål, det gick inte att se en del av målningarna när vi började.

– Det var fantastiskt roligt att få det här uppdraget säger Herman Andersson. Jag rengjorde målningarna i Hästveda 1988. Det är samma pastorat och målningarna är gjorda av samma mästare. Rengöringen av 1500-talsmålningarna ska vara klar till midsommar. Farstorp är en populär turistkyrka och församlingens önskemål är att arbetet ska vara slutfört till årets vägkyrka och den hemvändardag som också ska arrangeras.

Trots byggställningar framför och under triumfbågen, i koret och absiden, håller församlingen fortfarande sina gudstjänster och ser hur arbetet fortskrider. Ett tillfälligt altare sätts fram i gången framför byggställningarna, medan den ståtliga altaruppsatsen som också ska rengöras tillsammans med predikstol och baldakinen, är inplastad.

– Gomma pane-pastan gör att skiktet av fett som ligger över kalkmålningarna löses upp Det är som att jobba lite med papier-maché. Rengöringen gör att även kalkputsen lossnar på sina ställen. Då använder vi oss av specialbruk av vulkanaska som sprutas in med injektionsnål.

– Men det är fantastiskt att kunna ta fram färgerna som är gömda under smutsen. – Det är tjusningen med att vara konservator. Vi får röra vid. Det får inte en antikvarie, och det gör yrket så otroligt intressant, påpekar Herman Andersson.

Målningarna i Farstorps kyrka skildrar Jesu liv, men har även udda scener av apostlar, evangelister och nordiska helgon.

– Det finns tydliga likheter i formspråket, ornament och schabloner med målningarna som först upptäcktes i Everlövs kyrka i Genarp, och fick ge namn åt den okände mästaren. Det är samma hand som i slutet av medeltiden, cirka år 1500 och före reformationen dekorerade Farstorps, Hästveda och ytterligare 15 skånska kyrkor.

– Ofta var det förmögna herremän som bekostade både valvslagning och målningar, säger Anna Flarup.

Hon konstaterar att det sannolikt är de två manspersoner som är avbildade på triumfbågens vänstra sida.

– Alla andra avbildade har gloria, men inte dessa två. Däremot med en penningpung och det har vi sett för på målningar i kyrkorna.