Det fanns två alternativ - valet föll på det tredje

Ett nytt badhus i Kristianstad har diskuterats sedan Tivolibadets ledning, med enhetschefen Per-Olof Cartbo i spetsen, i augusti 2011 dömde ut möjligheten att renovera och modernisera det då delvis 54 år gamla Tivolibadet. Det får vara slut på att lappa och laga, var budskapet. Det följdes upp i mars året efter, efter utredning av tjänstemän på kultur- och fritidsförvaltningen och C4 Teknik, med ett konkret förslag. Peab hakade på direkt, och erbjöd sig bygga ett badhus på vattentornsområdet.

Politikerna var till en början tveksamma, med tanke på den stora investeringen. Men i mars 2013 svängde allt. I en investeringsplan avsattes 300 miljoner kronor till ett nytt badhus i centrala Kristianstad.

– Det är rätt val, även om det rör sig om otroligt mycket pengar, sa dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Pierre Månsson (FP).

Tre månader senare tillsattes en så kallad lokaliseringsutredning, vars uppgift var att ta fram det bästa alternativet för placering av badet. Där fastställs också förutsättningarna för det nya badhuset (se faktaruta). Sammantaget studeras elva olika platser, varav Näsby är en.

På uppdrag av C4 Teknik undersöker konsultföretaget Tyréns fem av lokaliseringarna, och drar i sin slutrapport i januari 2014 slutsatsen att alternativen "vid befintligt badhus" och vid Barbackas transformatorstation ger de lägsta byggkostnaderna. I en "reviderad slutrapport" i december 2014 har antalet platser bantats till tre, men Tyréns slutsats är fortfarande att området vid Tivolibadet "ur geologiskt och geohydrologisk synvinkel" ger lägst byggkostnader.

Tivolibadet/Barbackaområdet är också favorit när lokaliseringsutredningen presenteras tre månader senare. Tjänstemännen kan också tänka sig "Vilan östra", det vill säga området vid Långebro mitt emot Finlandshusen.

Men politikerna vill att även lokaliseringen bakom Kristianstad Arena utreds vidare. Därför får konsultföretaget WSP i uppgift att titta närmare på vilka merkostnader de tre olika alternativen skulle innebära. Slutsatsen blir att arena-alternativet ger mest badhus för pengarna.

Hösten 2014 tillsätter kommunen en projektgrupp som ska ta fram beslutsunderlag för placeringen av badhuset samt vad det ska innehålla. Susanne Weidemanis på kommunledningskontoret leder projektet, som nu har 330 miljoner kronor att spela med.

Projektgruppen köper via Susanne Weidemanis och Per-Olof Cartbo in konsultföretaget Predevo (se annan artikel) för att göra en förstudie, som bland annat ska analysera nuläget, behov, besökarantal, kostnader och intäkter samt drifts- och ägandeformer. Priset sätts till 320 000 kronor samt 8 500 kronor per möte som konsulten deltar i.

I anslutning till det stryks alternativet Östra Vilan, vilket innebär att endast Tivolibadet/Barbacka och arenan återstår.

Det är nu inriktningen svänger. Redan vid startmötet med Weidemanis och Cartbo har Predevos konsult Mille Örnmark enligt protokollet synpunkter på att "flera viktiga saker" inte beaktats. Näsby-alternativet tas, mot politikernas vilja, upp igen. Vid ett följande möte med projektgruppen ska Örnmark ha förklarat att driftskostnaderna blir fem gånger högre om man placerar bassänger under grundvattenytan samt att det blir svårt med tillgänglighet till badhuset utan källarvåning.

Efter detta lägger tjänstemännen allt krut på att lyfta fram Näsby-alternativet som det bästa. Mille Örnmark får ett tilläggsuppdrag för att för runt 150 000 kronor ta fram ett underlag för att i princip sänka de två kvarvarande alternativen, grusplanen bakom arenan och Tivolibadet.

"Konsulten ska ta fram ett presentationsunderlag för politiken som förklarar konsekvenserna av att placera ett nytt badhus på något av de två lokaliseringsalternativ som är framtagna." "Inget av alternativen är optimala", står det bland annat i kontraktet. Där nämns inget om Näsby.

Uppdraget förtydligas av Weidemanis i ett mejl till Mille Örnmark den 19 januari.

"Det är viktigt att båda lokaliseringarna (Tivolibadet och Söder på grusplanen) belyses med sina svårigheter pga grundvatten och å-vatten."

Även senare mejlväxling avslöjar den nya inriktningen.

– Vi behöver ändå visa att det är trångt och vad det blir för konsekvenser. Då går det bättre att avfärda detta alternativ, skriver Susanne Weidemanis om Tivolibadet/Barbacka den 12 mars.

"Det verkar bli en del politik i beslutet (tyvärr)", får Mille Örnmark veta 24 mars.

Till sin hjälp för att bedöma geologin ska Mille Örnmark och Predevo ta Tyréns. Tyréns får senare också i uppgift att titta närmare på Näsby-alternativet. Slutsatserna som dras om Näsby baseras, liksom de tidigare utredningarna om de andra alternativen, inte på undersökningar. Istället gräver Tyréns i sina "gamla geoarkiv".

"Jag har hittat en del, men som vanligt inte så mycket i direkt anslutning till den plats du markerat", förklarar Tyréns biträdande regionchef Paul Myrberg för Weidemanis hur han kommer fram till de slutsatser som låg till grund för kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 27 maj att förorda Näsby.

När Kristianstadsbladet frågar Susanne Weidemanis varför Näsby lyftes upp som alternativ igen blir svaret det låga grundvattnet och att det läget sågs som intressant i lokaliseringsutredningen.

Men Näsby valdes bort av lokaliseringsutredningen för att det ligger "ocentralt", att sambandet med centrala staden är litet samt att det saknar vattenkontakt.