Christer Nylander: Att bilda sig är viktigare än någonsin
Önnestads folkhögskola öppnade portarna 1865. Den var en av de första folkhögskolorna i Sverige. Folkhögskolorna som växte fram under 1800-talets andra hälft var ett svar på några av den tidens stora utmaningar. Landsbygdens befolkning behövde utbildning och bildning för att möta en ny tid av förändrad ekonomi, förändrad teknik och gryende demokrati. Fortfarande påminner den vackra gula huvudbyggnaden om att här sker något viktigt.
Förra veckan presenterade jag en utredning om folkbildningen. Jag fick uppdraget 2022 av dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) och uppdraget var brett. Mest akut var att stärka kontroll och uppföljning av hur statsbidraget används efter flera fall av fusk och felaktigheter. Men i uppdraget fanns också att fundera kring folkbildningens roll i en ny tid.
Det finns en del i vår tid som påminner om Sveriges förändring under 1800-talet. En kraftig förändring i hur ekonomin fungerar och stora steg i den teknologiska utvecklingen är två exempel.
En av de stora skillnaderna mellan då och nu är tillgången till information. Då var det brist på information och en uppgift för folkbildningen – folkhögskolor, föreläsningsföreningar och de nyöppnade biblioteken – var att föra ner information, kunskap och fakta till de lokala sammanhangens samtal. Nu är det helt annorlunda. Var och en av oss har tillgång till all världens fakta, information, kunskap och nyheter. Samtidigt är de naturliga lokala sammanhangens samtal färre.
Nu är frågan hur man kan veta vad i detta stora överflöd av information som är sant, relevant eller falskt och irrelevant. En helt annorlunda utmaning alltså.
”Utredningen som jag överlämnade till utbildningsministern är på 580 sidor och innehåller en hel del konkreta förslag.”
En slutsats jag dragit av de senaste årens fördjupning kring folkbildningen är att bildning förmodligen är viktigare än någonsin. Vi måste orientera oss i vår omvärld och för att kunna göra det måste vi träna vår förmåga att tänka efter och fatta egna självständiga beslut. Men eftersom vi fattar så oerhört många beslut hela tiden och har så mycket information att väga in, måste vi också träna oss i att avgöra när det är viktigt att tänka efter och när vi bara ska låta saker ske. I själva verket är det väl så att vi oftast avstår från att aktivt välja och istället följer vanor, rutiner, instinkter och minsta motståndets lag. När vi väl fattar beslut låter vi oss ofta påverkas av andra. Men vem ska man lita på?
Just folkbildning skulle man kunna se som ett sätt att föra den typen av samtal med andra. Och det fina är då att man får andra personers perspektiv. Man kan lyfta varandra ur de hjulspår som skapats av våra vanor. Därför är det viktig att vi inte bara pratar med sådana som har samma erfarenheter och perspektiv som vi själva.
Utredningen som jag överlämnade till utbildningsminister Mats Persson (L) är på 580 sidor och innehåller en hel del konkreta förslag – alltifrån nytt mål för politikområdet till nya möjligheter att motverka fusk och felaktigheter. Min förhoppning är att vi nu ska få en sansad och framtidsinriktad diskussion om bildning och folkbildning. Detta är nämligen frågor som är lite för viktiga för att domineras av rapporter kring fusk eller av politiska utspel från kulturkrigets slagfält.
Att bilda sig är förmodligen viktigare än någonsin. Alla behöver inte bli kloka som Cicero, men alla kan stärka sin förmåga att tänka efter och fatta egna självständiga beslut i en värld som ibland är rätt svår att orientera sig i.
Tänk på Önnestads folkhögskola. Vilken stor och klok investering det var för att fler skulle hänga med i en tid av stora förändringar. Vi behöver en liknande insikt nu.
Christer Nylander är fristående krönikör på ledarsidan. Han är ordförande för tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet och var tidigare riksdagsledamot för Liberalerna.
