Sylvia Asklöf Fortell: Skuggflottan kommer alldeles för lätt undan

Händelsen är svår att tänka sig en dag som denna. Det är en av sommarens varmaste dagar när statsminister Ulf Kristersson besöker Marinbasen i Karlskrona. Augusti har övergått i september, och ute på redden glittrar vattnet. Men därute passerar sedan några år runt 350 sådana skepp om året. De ingår i den ryska skuggflottan, ett sätt för landet att kringgå de internationella sanktionerna.

Hur ser du på riskerna med och konsekvenserna av en fartygsolycka i Östersjön?

– Vi har ju varnat för flera olika risker med skuggflottan, säger Ulf Kristersson. Den ena är ju vad som kan läcka ut. Sedan finns det ju helt andra risker. Fartyg som gör saker som är fientliga mot Sverige. Vi har sett det från första åskådarbänk så vi har väldigt bra koll på dem. Men vi ser på detta med stor oro.

Kommentaren är förståelig. De skepp som fraktar den ryska råoljan är ofta oförsäkrade, och med oklara ägarförhållanden, vilket innebär att det blir svårt att ställa någon till svars vid en incident. Ofta framförs de av nationer som inte är vana att segla i kalla vatten. EU har under sommaren antagit ett fjortonde sanktionspaket mot Ryssland, vilket bland annat innebär ”skärpta åtgärder” mot enskilda sådana fartyg som jobbar på uppdrag av den ryska staten.

Vad innebär “skärpta åtgärder” konkret?

– Ja, det är ett svårt problem att komma åt, säger statsministern och drar på svaret en aning. Nu har vi kunnat enas om att de länder som i praktiken uppmuntrar detta kan ställas till svars. Men det sker på internationellt vatten så det är ingen tvekan om att det är svårt.

Han säger det flera gånger under intervjun, att frågan är svår. Samtidigt varnar stora miljöorganisationer för att detta är en katastrof som bara väntar på att hända. Marco Polo släppte ”bara” ifrån sig 150 000 liter olja, och ändå har följderna för djur och natur blivit mycket påtagliga.

Finns det några konkreta åtgärder för att säkerställa skyddet för den svenska kusten? Exempelvis samarbete med andra Östersjöstater?

– Det finns alltid förberedelser för olyckshändelser, alltså verkliga olyckshändelser, inte sådant som skulle kunna vara iscensatt. Jag är nöjd med att vi har ett samarbete med andra länder för att sätta press, men det är svårt att komma åt.

Kristersson syftar på att den ryska statsledningen använder sig av skuggflottan som en slags miljöutpressning. Alla är såklart medvetna om att de skepp som fraktar oljan ut ur Östersjön är långt över pensionsålder. 30 procent beräknas vara över 20 år gamla - men vissa fartyg är långt över 30 år gamla.

Hur avgör man om ett skepp tillhör skuggflottan eller inte?

– Ja, jag kan inte gå in på detaljer, men jag kan säga att den svenska marinen har väldigt bra koll på vilka fartyg som är eller skulle kunna vara en del i skenverksamhet som inte är bra för Sverige.

Hur ser du på möjligheten att hantera det underrättelsehotet?

– Vi håller koll på dem, tillbaka. Men även om vi är bra förberedda tycker vi inte om att det här sker, av många olika skäl. Men andra ska veta att vi har väldigt bra koll på underrättelseläget i Östersjön.

Det finns förslag om hur det internationella samfundet ska tackla problemet – bland annat skarpare krav på att ägarförhållanden ska göras mycket tydligare och att alla de som beblandar sig med ägare – investerare, köpare och mellanhänder – ska kunna straffas. Ett annat förslag är att alla fartyg ska kunna uppvisa en giltig försäkring inom vissa vatten.

Men det är som statsministern säger: Det är svårt.

Läs mer:

Forskningscentret Crea i FinlandRegeringen.se

Europeiska unionens råd, 2024-06-24

Atlantic Council