Fördubbling av vårdnadstvister på tio år

Under 2018 avgjordes 7 338 vårdnadstvister i domstol i Sverige. Det är en fördubbling från 2008 då 3 663 tvister avgjordes, enligt siffror från Domstolsverket.

Linda Ljunggren Syding, familjerättsjurist på Familjens Jurist, tror framför allt att föräldrar hamnar i domstol eftersom de kan.

– Vårdnadsutredningen föreslog att det skulle bli obligatoriskt att genomgå informationssamtal om hur en tvist fungerar – och där det ges möjlighet att lyfta barnperspektivet. Men det är helt frivilligt i dag.

Hon syftar på den statliga utredningen "Se barnet!", som överlämnades till regeringen 2017. En utredning som enligt henne har stort stöd, både partipolitiskt och från remissinstanser. Ännu har dock inga av förslagen realiserats.

– Om man bara skulle implementera de förslagen tror jag att vi skulle se en väsentlig skillnad ganska snabbt.

Hon ser flera bekymmer med den rådande lagstiftningen. Det finns exempelvis en formulering i föräldrabalken som innebär att föräldrarna måste visa djupgående samarbetssvårigheter för att den ena ska tilldelas ensam vårdnad, vilket hon tror driver konflikter.

Inte heller går det att döma till gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.

– Där har man helt tappat barnperspektivet, det kan absolut vara i barnets intresse att föräldrarna har fortsatt gemensam vårdnad, säger Linda Ljunggren Syding.

Det ökade antalet separationer tros vara en annan faktor bakom ökningen.

Vid årsskiftet 2020 blev Barnkonventionen svensk lag. Linda Ljunggren Syding tror inte att det i sig kommer innebära ett bättre skydd för barnen i vårdnadstvister, men hoppas att det kan bidra till att lyfta perspektivet och få fart på lagstiftaren att ta till de åtgärder som hon anser är nödvändiga.

– Barnkonventionen är lite av ett slag i luften, det innebär inga konkreta förändringar. Man måste komplettera med nya lagar.

För det är just barnen som ofta drabbas hårdast i vårdnadstvisterna, framhåller hon.

– Självklart finns det vårdnadstvister som är absolut nödvändiga för att skydda barnen, om det finns en problematik med exempelvis missbruk eller våld. Men när det inte gäller sådant är det ganska problematiskt för barnen.

Barnens lojalitet till föräldrarna prövas ofta hårt, och de får sällan själva komma till tals i vårdnadsutredningar. Om en förälder motsätter sig det så får inte socialsekreteraren prata med barnet, en ändring av det föreslogs också i utredningen.

– Det finns forskning som visar att de här barnen senare i livet får väldigt mycket större problem med psykisk ohälsa, de drabbas ofta av depression och har svårare i skolan.

Hon efterfrågar, förutom lagändringar, ett större ansvarstagande från juridiska ombud i konflikterna.

– Vi jurister behöver fundera på om vi arbetar proaktivt och tillräckligt förebyggande. Det är vi som ofta tar det första steget med en stämningsansökan, men jag vet att det finns väldigt mycket mer vi kan göra innan man hamnar där.