Varannan skola klassas som riskbygge
Listan på skolor och förskolor i kommunen som är konstaterade riskbyggnader är lång. Totalt 94 av kommunens 206 skol- och förskolebyggnader är byggda under åren 1965-1985. Det innebär att de är byggda på ett sådant sätt att det finns risk för fukt och mögel i lokalerna. Det framgår av C4 Tekniks lista på riskbyggen, som togs upp i samband med tekniska nämndens sammanträde på torsdagen. En del av byggnaderna på listan är under renovering eller planeras ersättas av nya byggnader.
Av de 94 riskbyggnaderna har totalt åtta av förskolorna och åtta av skolorna tryckimpregnerat virke i konstruktionen. Det handlar om tryckimpregnerade syllar som om de utsätts för fukt kan avge dålig lukt. På listan över förskolor med dessa problem finns Degeberga (Raketen), Skogsgläntan, Lekholmen, Snödroppen, Backslänten och Tallbacken. På listan finns också två förskolor som nu ersätts av nya byggnader eller där verksamheten flyttat till paviljonger – så är fallet med Arkelstorps förskola och Tvedegård.
Problemen med riskbyggnaderna har varit kända länge. I fallet med Lekholmen, som nu helt evakuerats efter att fukt och mögel upptäcktes efter en akut vattenläcka, hade problemen med fukt varit kända i 20 års tid. Som Kristianstadsbladet avslöjat uppmärksammades problemen redan 1997, när dåvarande Yrkesinspektionen hittade mögelsporer i materialprov, fukt i yttertak och hög fuktighet i betongplattan. Enligt uppgift till tidningen har både personal och föräldrar larmat om problem med astma, utslag, hosta och heshet i två års tid.
Men enligt tekniska nämndens ordförande Sven Nilsson (C) finns ingen anledning till oro bland personal eller föräldrar till barn som går på de skolor eller förskolor med tryckimpregnerade syllar i konstruktionen.
– Vi håller extra noga uppsikt över de fastigheterna, men där finns inte konstaterat några problem i nuläget. Bara för att vi har några fastigheter med syllar kan vi inte riva upp dem för det, när det inte finns några fel, säger Sven Nilsson.
Men på Lekholmen har personal och föräldrar ju larmat i två års tid?
– De har larmat men vi har gjort undersökningar som visat att det inte är något fel. Jag vill påstå att vi vidtagit de åtgärder man kan göra men inte hittat mögelproblematik, säger Sven Nilsson.
Behöver föräldrar och personal känna sig oroliga?
– Absolut inte, säger Sven Nilsson.
Vice ordförande i tekniska nämnden, Jesper Persson (M), är inte lika nöjd med hur man hanterat föräldrar och personals larm om inomhusmiljön på Lekholmen.
– Det är inte bara hittepå att barn känner sig dåliga på Lekholmen. Miljön verkar inte ha varit bra på 1,5 års tid. Symptom som hosta och ringsnuva är inget man ska förringa, säger Jesper Persson.
Vad borde man ha gjort?
– Jag tycker att man borde ha kollat detta betydligt tuffare tidigare. Barn och personal ska ha det bra. Jag kan tycka att man skulle ha extra kontroller på de byggnader med tryckimpregnerade syllar i konstruktionen och ha detta på högsta prioritet, säger Jesper Persson.
Totalt åtta byggnader finns med på listan över skolor med tryckimpregnerat virke i konstruktionen. Fyra av Spängerskolans byggnader, två av byggnaderna på Degeberga skola och en av byggnaderna på Everöds skola. På listan finns också Sånnaskolan som nu rivits och Helgedalsskolan där renovering pågår.
Av de 54 skolbyggnaderna på listan över riskkonstruktioner har åtgärder vidtagits på 26 stycken. På tio byggnader pågår åtgärder och på 16 planeras renovering eller nybyggnation.
Av de 38 förskolebyggnader som finns med på listan över risklokaler har särskilda åtgärder som syllbyte eller ventilationsutbyte vidtagits på 21 byggnader. På en förskola, Lekholmen, pågår åtgärder och på nio stycken planeras större renovering eller nybyggnation.
– Vi tar signalerna på stort allvar. På Lekholmen skulle vi byta syllarna, men man kan inte göra det över en dag. Syllproblemet klassas som en olägenhet, inte som en hälsorisk, säger C4 Tekniks informatör Henrik Wester.
