Det fanns 9 337 jordbruksföretag i Skåne år 2010. Tio år senare är vi bara 7583 kvar, och med de som lagt ner har många andra jobb i regionen försvunnit.

Politikerna har makten att vända utvecklingen genom att se till att staten investerar i ett hållbart jordbruk genom landsbygdsprogrammet.

När Sverige 2020 förhandlade sig till en lägre medlemsavgift till EU tackade man nej till vissa gemensamma ersättningar, vilket betyder att det nu krävs mer pengar från svenska staten för att uppnå samma villkor som bönder har i övriga Europa.

Svenskt jordbruk består av tiotusentals entreprenörer som producerar mat, energi och förnybara material, allt det som behövs för ett hållbart samhälle och ett tryggt Sverige med god beredskap i kris.

Allra helst gör vi det förstås utan stöd, men vi måste också förhålla oss till en verklighet där EU-ersättningar finns för att säkerställa rimliga priser på mat, ett stabilt livsmedelssystem, en levande landsbygd och trygghet för både konsument och producent.

En stark jordbruksbudget innebär att vi kan utföra de tjänster som samhället vill ha men som marknaden inte är beredd att betala för, såsom miljö- och klimatnytta.

Ett exempel är de ettåriga miljöersättningarna som nu införs. LRF Skåne anser att de ska användas till mellangrödor, blommande slättbygd, blommande kantzon i skogsbygd, fånggröda och precisionsjordbruk.

Det är även viktigt att vi har en kontinuitet och att så få åtgärder som möjligt flyttas, till exempel anser vi att ekologisk produktion ska ligga kvar i landsbygdsprogrammet. Ersättning behövs också för det extrajobb som vi gör för vår goda svenska djurvälfärd och hållbara matproduktion om vi ska klara konkurrensen från andra länder som inte har lika höga krav på sin produktion som våra politiker och konsumenter ställer.

Jordbruksbudgeten handlar även om arbetstillfällen. Tillväxt i jordbruket ger nästan dubbelt så många jobb som i övriga näringslivet, i hela landet. Om jordbrukets produktionsvolym växer med 2 procent per år fram till 2030 skapas sammanlagt 41 900 nya jobb i Sverige. Det innebär skattepengar och underlag för social infrastruktur.

Vi vill ha ett högre kompensationsstöd för områden som har sämre förutsättningar för att odla, för att vi vill ha produktion i hela Skåne.

För att bevara den biologiska mångfalden vill vi ha högre ersättning för betesmarkerna samt att nivån på nötpengen bevaras. Investeringsstöden är också viktiga för utvecklingen och de måste vara enkla och pengarna som fördelas mellan länen behöver bättre avspegla livsmedelsproduktionen i länet i förhållande till riket.

För att våra lantbrukare ska kunna göra verklighet av livsmedelsstrategin krävs lönsamhet.

Riksdagen antog 2017 en nationell livsmedelsstrategi om att öka livsmedelsproduktionen och samtidigt möta miljömålen. Vi bönder förväntar oss nu att ni politiker infriar löftet om satsningar för en ökad hållbar livsmedelsproduktion. Jordbruksverkets analyser visar att en rejäl nationell medfinansiering behövs för att nå målen i strategin.

Ett beslut om att skjuta till extra pengar skulle vara ett viktigt kvitto på att ni strävar efter att nå de högt ställda mål ni själva satt upp i riksdagen.

Hans Ramel, ordförande LRF Skåne