Miljarder mer till vården – men köerna är kvar

På tio år har skatteintäkter och statsbidrag i Skåne ökat med över 41 procent, från 26,5 till 37,5 miljarder kronor. Samtidigt har de utgifter regionen lägger på hälso- och sjukvård (förutom tandvård) ökat med 9,4 miljarder, till 31,8 miljarder kronor.

Men trots att skatteintäkter och utgifter för hälso- och sjukvård ökat med över 41 procent, har vårdsumman bara ökat med 22 procent, eller drygt 4 200 kronor per invånare. 2008 lade Skåne i snitt 18 604 kronor per invånare på sjukvård (förutom tandvård). 2016 var detta belopp 22 873. Medelvärdet i Sverige var då 23 988, och i Stockholm var det 24 598.

Kristianstadsbladet har jämfört olika intäkter och utgifter i årsredovisningarna för Region Skåne från 2008 och framåt. Då 2017 ännu inte är helt klart baseras uppgifter på detta år från budgeten som är antagen av regionfullmäktige. Eftersom vårdsumman (nettokostnaden för vården per invånare i Skåne) inte är klar för året, baseras även denna på 2016 års uppgifter.

Sammanställningen visar att bara de senaste fyra åren har skatteintäkterna ökat med 5,2 miljarder, till 37,5. Samtidigt har kostnaderna för hälso- och sjukvård ökat med 4,2 miljarder.

Under tioårsperioden har invånarantalet ökat med nära 8 procent till 1 340 369 personer. Ökningen innebär naturligtvis merkostnader för vården. Men den största merkostnaden ligger i lönekostnader, som ökar med i snitt 2-3 procent per år. En procents ökade lönekostnader motsvarar omkring 300 miljoner kronor mer för regionen.

Regionen konstaterar själv detta i en årsrapport, där de skriver: Region Skånes kostnader för den samlade hälso-­ och sjukvården ökade för perioden 2006­-2015 med 9,5 miljarder kronor eller med 48 procent. Exklusive löne-­ och prisupp­räkning uppgick ökningen till 19 procent.

Sammanställningen visar också att Skåne får fler resurser tack vare ökade skatteintäkter. Skattekraften per invånare (den summa varje invånare i snitt betalar i skatt på ett år) har under perioden ökat med över 20 procent, eller drygt 33 000 kronor per invånare.

Skattekraften betyder mycket för regionens ekonomi. Om denna höjs en procentenhet motsvarar det omkring 300 miljoner kronor mer i skatteintäkter. Här kämpar regionen med att Skåne har en låg skattekraft i jämförelse med övriga Sverige, vilket bland annat beror på hög arbetslöshet, låg produktivitet i vissa branscher och en del branscher där många personer har lägre utbildning, vilket håller nere lönerna.

Trots de ökade resurserna till vården har detta inte hjälpt på köerna. Enligt SKL, som driver webbplatsen Väntetider i vården, har andelen som får en operation/åtgärd inom 90 dagar minskat från 82 procent 2011 till 75, när november månad jämförs under olika år.

Telefontillgängligheten helår ligger kvar på runt 82 procent, efter en dipp 2011-2012 ner till runt 70 procent, och de som får kontakt med läkare inom sju dagar har minskat från 92 till 90 procent.