Sofia Nerbrand: Gör högskolan till en juvel i Kristianstad
Hurra! Äntligen har högskolan fått en klockren plats att bygga nytt på i Kristianstad. Inne i stan, i anslutning till tåg- och busstationen. Efter en lång rad frustrerande turer föll valet på Lokstallstomten, precis intill rättscentrum som nu håller på att uppföras.
Det är ett av de viktigaste besluten för Kristianstad – och för lärosätet – på många år. Att forskning och undervisning kommer att stanna i kommunen bidrar givetvis till mer kunskap, bildning och attraktivitet. Många människor – inte minst unga – kommer hit. Detta berikar stadsbilden, befolkningen och utbudet. Man kan förstå att Hässleholm – som på kort tid såg till att presentera ett bra alternativ vid sin järnvägsknut – är besviket över att missa denna möjlighet.
”Vi behöver inte något nytt i stil med Galleria Boulevard.”
Dessutom innebär den nya högskolan en investering i miljardklassen, vilket i sig ger en betydande ekonomisk injektion i bygden. Plus att satsningen förhoppningsvis ingjuter mod och optimism, i dessa annars mörka tider. Det är gott att tänka på att Kristianstad kommer att få ett modernt och centralt campus om några år.
Men det är viktigt att inte bara stilla sig blind på högskolans funktioner och behov. Lokaliseringen erbjuder en unik chans att bygga vidare på den vackra stenstaden med sitt rutnät av gator och många fina fasader. Det vore en välgärning om byggnadsnämnden och kommunens tjänstemän, tillsammans med högskolan och arkitekter, kom fram till ett förslag som smälter in och förädlar de styrkor som finns i Kristianstad. Vi behöver inte något i stil med Galleria Boulevard.
Tvärtom borde man lämna den modernistiska mittfåran och blicka på universitetsstäder som Cambridge, Lund och Uppsala där lärosätets byggnader ofta ligger som juveler i innerstäderna. Eller titta på ivy leage-universitet i USA som bygger mycket nytt i klassicistisk stil. Sköna miljöer är till gagn för stadens alla invånare och bidrar till att locka spetskompetens.
I andra svenska städer, såsom på Lidingö, i Göteborg och Upplands Väsby, har ledande politiker vågat ställa estetiska krav på vad som ska byggas. Det är utmärkt – det publika rummet är i alla högsta grad en gemensam angelägenhet. Det vore förnämligt om byggnadsnämndens ordförande, Christina Anefur Borglund (KD), och det övriga konservativa styret i Kristianstad faktiskt tog fasta på historiska värden när den tar fram detaljplanen för högskolan.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör
