Fortsatt stort minus för sjukvården
Den totala hälso- och sjukvården går ekonomiskt back även i år. Prognosen pekar på -770 miljoner kronor. Som vi berättade igår ligger bara CSK på -45 miljoner, SUS går -340 miljoner back och Ystads lasarett -34 miljoner kronor. Helsingborg beräknas landa på -78 miljoner.
– Det är klart att det är ett bekymmersamt läge, och vi måste se till att få ordning på detta, säger Gilbert Tribo (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne.
– Det som drar iväg är bland annat utomlänsvården. Det är såväl ökade kostnader för nätläkare, men också för våra vårdgarantier.
När vården i Skåne inte kan ge vård inom den tid som ryms inom vårdgarantin får de köpa vård från andra regioner samt från olika privata bolag.
– Här måste vi jobba med tillgängligheten på sjukhusen, så vi kan ta de patienterna själva. Bland annat kommer vi att skapa någon form av central produktionsplanering, så att vi kan planera bättre. I nuläget finns det patienter som står i dubbla köer, och vi måste minska köerna.
Han säger också att det inte är rimligt att de tar kostnaden två gånger.
– Sjukhusen har fått betalt för att göra viss produktion, sedan får vi betala en gång till för vårdgarantin. Ett sådant exempel är ryggkirurgin, som Aleris i Ängelholm hade förr. Den togs under förra mandatperioden tillbaka till offentlig regi i Skåne. Nu klarar inte sjukhuset uppdraget, och vi får åter skicka patienter till Aleris och betala per styck i stället för att ha en upphandlad produktion. Det är ganska många miljoner det handlar om.
Men vårdvalen, där verksamheter körs enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem), har också blivit dyrare. Specialistvårdvalen kostar under året 750 miljoner, 125 miljoner mer än budgeterat. Hälsovalen (vårdcentraler) kostar 25 miljoner mer än beräknat. EU-vården, där man fritt kan söka vård i andra EU-länder, kostar 40 miljoner mer än budgeterat.
Är det så i Skåne nu att kostnaderna ökar för sjukhusen när de ger mer vård?
– Så enkelt är det inte, det ser olika ut från sjukhus till sjukhus. Framför allt har vi många fler anställda, hundratals fler, men vårdproduktionen ökar inte i den omfattningen. Vi analyserar nu vilken form av anställda vi har ökat med, det måste varje sjukhusstyrelse se över, om det är rätt anställda.