Kommunen och Sikab oense om badhuskostnad

Avtalet med Peab är undertecknat och projekteringsfasen är inledd, men kommunen och Sikab, som ska driva och förvalta det nya badhuset, är fortfarande inte överens om den beräknade kostnaden för bygget. Priset har stuckit iväg från 340 till minst 468 miljoner under projektets gång.

När den nya kostnadskalkylen presenterades av kommunens badhusgrupp i december ifrågasatte Sikab kalkylen som bland annat går ut på att spara sju procent, cirka 30 miljoner, genom så kallade samordningseffekter. Kommunen kalkylerar alltså med att kunna hålla nere priset på inköp under byggets gång. Sikab påpekade att det är ”riskfyllt”, men uppmanades ändå av kommunen att se till att banta kostnaderna med 30 miljoner. Detta för att landa på summan 468 miljoner. Då hamnar man nämligen precis under maxtaket i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) riktlinjer för vad som är ett rimligt kvadratmeterpris för badhus: 40 000 kronor.

Kommunstyrelsens presidium (Pierre Månsson (L), Anders Tell (S) och Peter Johansson (M)) och kommunens ombud i badhusprojektet Anders Magnusson träffade i veckan Sikab för att diskutera kalkylerna. Det landade i fortsatt oenighet.

– Kommunen står fast vid samordningsvinsterna, men Sikab anser att de sju procenten inte finns. Eftersom det är partnering där entreprenören är med i projektet från början anser de att de samordningsvinsterna inte finns, säger oppositionsrådet Peter Johansson (M).

Han anser att man bör ha Sikab:s beräkning som utgångspunkt.

– De lägger sig på 499 miljoner. Vi får utgå från det, sen får vi se om man kan få besparingspunkter. Det är tråkigt att det ska behöva bli så dyrt, men vi ska inte ha glädjekalkyler. Vi ska inte behöva gå ut en runda till och säga till medborgarna att det blir ännu dyrare, säger Peter Johansson.

Sikab bekräftar att man har en annan kostnadsbild.

– Kostnadskalkylen har vi tagit del av och haft vissa synpunkter på vilket vi har kommunicerat med kommunen. Det handlar om vilken indexuppräkning man använder sig av, vilka möjligheter till besparingar man kan se framför sig samt huruvida det ska finnas utrymme för en post med oförutsedda kostnader, säger Henrik Strand, vd på ABK och Sikab.

Kommunen utgår från KPI, konsumentprisindex, medan byggbranschen använder entreprenadindex som ligger högre. I det här fallet skulle det innebära mellan 10 och 15 miljoner i ytterligare kostnad. Sikab räknar inte med sju procent i samordningseffekter och vill även ha marginal för oförutsedda utgifter.

Ser ni det som rimligt att byggkostnaden kommer att landa på 468 miljoner?

– Att bedöma kostnaden så här tidigt i processen är väldigt komplext. Utifrån den kalkyl som är framtagen har vi gjort erfarenhetsbedömningar som innebär att projektkostnaden stiger till 499 miljoner, säger Karl-Henrik Persson, bygg- och inköpschef på Sikab och ABK.