Vår vargskräck har mycket gamla rötter

Efter 150 år kom vargen i höst åter till Kristianstad. "Skånska" vargens fortsatta vandring har varit en nyhetsföljetong. Gamla myter har åter väckts till liv. Vad finns det då för fakta om vargens förflutna i Kristianstadstrakten?

Fram till 1850 var varg vanligt förekommande i Skåne. I Kristianstads län sköts 1827 – 1862 totalt 127 vargar med toppnoteringarna 18 vargar 1835 och 16 vargar 1844. I mitten på 1600-talet infördes skottpengar på vargen, vilket fanns kvar ända till 1965. Vargen fridlystes året därpå, men på grund av olaga jakt fanns det 1980 endast en varg kvar i Sverige.

På medeltiden fannsbestämmelser som krävde att Skånes bönder höll sig med varglappar och vargnät och tvingades delta i omfattande drevkedjor som kunde bestå av många hundra människor som gick genom skogarna i jakt på varg.

Den 20 juli 1894 rapporterades i denna tidning att man på Rinkaby kyrkas vind funnit tyger med ohyggligt grinande djurhuvuden som spärrade upp gapen och visade fruktansvärda tänder och betar. Läsaren fick veta att de målade tygerna var gamla varglappar som använts för att skrämma vargar in i uppsatta vargnät för att skjutas.

I vår trakt finns även noteringar om hur gamla gummor gick omkring i skogarna och skrämde vargar genom att avge höga tjut och hur byfolk på valborgsmässoafton drog vrålande ut i skogen för att jaga bort varg.

Vargskräcken fördes över från generation till generation, inte minst genom sagornas värld som Rödluvan och vargenoch De små grisarna. Detta trots att vargen varken är mer eller mindre farlig än något annat rovdjur. Det dör fler människor av bistick i världen än av vargattacker.

Det finns en handfulluppgifter i svenska kyrkböcker från 1700-talet om barn som "tagits av varg". De är emellertid inga pålitliga källor eftersom här också anges barn "tagna av troll".

Endast ett fåtal dokumenterade fall finns om vargattacker mot människor i Sverige, endast en med dödlig utgång. Det var den beryktade Gysingevargen som under tre månader 1820 – 1821 dödade tolv människor, av dem nio barn, som åts upp. När vargen sköts visade den sig ha växt upp i fångenskap på Gysinge herrgård. Som vuxen hade den släppts fri och då den aldrig lärt sig jaga gav den sig på människor i stället.

Vid 1700-talets mitt fanns det fortfarande gott om varg i Kristianstadstrakten. Bland annat sköt grevinnan på Maltesholm en varg från en stenlagd jaktkoja som finns kvar. I närheten finns ännu i dag även rester av en varggrop som enligt 1734 års lag skulle finnas i varje socken.

Uppgifterna går isär var och när den sista vargen sköts i Skåne. En notering uppger Fagerhult 1875, en annan Osbyholm 1881, en tredje Gyllskulla i Osby socken 1885. Avseende Kristianstadsregionen kan beläggas att det fälldes två vilda vargar i Svensköp på 1840-talet och hela sex vargar på Linderödsåsen 1862.

Ska sanningen fram så sköts det en varg på Falsterbonäset så sent som 1912. Men den gälls liksom inte då den var tam, hade rymt från cirkus och slutade som uppstoppad raritet på Malmö museum.