Annons

Oppositionen: ”Svagt och passivt”

Svagt och passivt, utan plan för hur välfärden ska säkras. Så låter oppositionens kritik mot Alliansstyrets budgetförslag som innebär stora nedskärningar inom främst skola och omsorg.
Kristianstad • Publicerad 9 oktober 2019
Oppositionen är starkt kritisk till Alliansstyrets budgetförslag.
Oppositionen är starkt kritisk till Alliansstyrets budgetförslag.Foto: Johan Nilsson/TT

Skola och omsorg skulle vara första prioritet. Det var vad allianspartierna gick till val på. Det budgetförslag som Alliansstyret nu har lagt fram andas ingenting av det. Det menar oppositionsrådet Anders Tell (S).

– Det är ett passivt förhållningssätt. Man tittar bara på, när man måste dra ner nästa år för att man inte täcker för behoven. Sen väntar ytterligare besparingar. Det finns inte tillstymmelse till idé om utveckling och det är ganska svagt.

Annons

Det är de tre stora förvaltningarna som har volymökningar med fler äldre, barn och personer med försörjningsstöd som sparkraven blir tuffast för. De får inte de utökade budgetramar som de anser sig behöva nästa år, vilket totalt handlar om runt 100 miljoner kronor. Det måste nu sparas in på annat sätt. Dessutom står alla nämnder inför uppdraget att efter årsskiftet lägga fram förslag på ytterligare besparingar på totalt 150 miljoner kronor under 2021. 127 av de miljonerna landar på skola, barn- och äldreomsorg och socialtjänst.

Det är ett tufft läge som kräver effektiviseringar, det medger Anders Tell. Men det måste ändå finnas en idé om hur man ska garantera välfärden när besparingarna måste göras, menar han.

– Både Peter Johansson (M) och Pierre Månsson (L) har hoppats mer på staten. Det är en from förhoppning, men det finns ingen plan för hur vi ska ska säkra välfärden för framtiden. Staten måste hjälpa till, men Johansson och Månsson tillhör båda partier som i riksdagen har medverkat till att sänka skatter för de som tjänar mest.

Pierre Månsson svarar med att S själva har varit med och gjort skattesänkningar på riksplanet. Han påminner också om att de 30 extra miljoner som S hade med i sitt förslag till planeringsförutsättningarna för nästa år var statliga pengar som inte fanns, de var redan inräknade.

Men hur menar ni att välfärden ska säkras med de här besparingskraven?

– Det kommer att komma förslag, men jag undrar hur S själva har tänkt sig att de ska betala det som saknas? säger Pierre Månsson.

– Vi har gett uppdraget att långsiktigt se över det här och även titta övergripande på vad som krävs för att skapa utrymme för skola och omsorg. Men det kommer att krävas att vi säger nej till saker.

Christina Borglund (KD) menar att styret värnar om välfärden och prioriterar skola och omsorg.

Gör ni verkligen det med det här förslaget?

– Vi har ett ansvar för skola och äldre, kvaliteten där är prio ett. Vi hade alla hoppats på mer pengar från staten, men vi har de pengar vi har. Det handlar nu om att se över vad som verkligen måste göras, göra en genomlysning av allt inför de effektiviseringar som gäller under 2021. Där får vi se om det som kommer fram är rimligt och det kommer att kräva ytterligare politiska beslut, säger Christina Borglund (KD).

Fakta

Budget 2020

Nämnderna får oförändrade ramar, alltså inga extra pengar, under 2020.

Undantaget är barn- och utbildningsnämnden som får nio miljoner som kompensation för löneökningar i de fristående skolorna. De nio miljonerna tas från:

Kommunledningskontoret: -3 miljoner

Räddningsnämnden: -0,25 miljoner

Tekniska nämnden: -3 miljoner

Byggnadsnämnden: -0,50 miljoner

Miljö- och hälsoskyddsnämnden: -0,25 miljoner

24 miljoner för volymförändringar avsätts centralt.

50 miljoner överförs från de kommunala bolagen.

Varför måste kommunen spara?

Fler barn, fler äldre och sämre tillväxt gör att kostnaderna ökar mer än intäkterna för kommunen. Det är en situation som många svenska kommuner står inför.

Preliminärt saknas det 148 miljoner år 2021 (1 procent i resultat) och 261 miljoner om två år (2 procent resultat).

Samtidigt är kommunens utgifter för investeringar de största någonsin. Under 2019 görs investeringar för 1,2 miljarder.

Låneskulden är den högsta någonsin. På tio år har de långfristiga lånen ökat från 61 miljoner till drygt 1,6 miljarder.

Karolina AlfredssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons