De senaste dagarna har vi hört många vittnesmål om oro för vargen – vad tänker du om detta?

– Jag kan förstå oron. Det här är ett mytomspunnet och stort rovdjur som vi inte är vana vid i Skåne. Vi har visserligen haft varg från och till de senaste tolv åren, men det har handlat om vandringsvargar. Nu har vi ett par som slagit sig ner i en trakt, och de stannar ju där. Jag tror att mycket av oron går att minska av att man lär sig mer om vargen som art.

Finns det några missuppfattningar om vargen?

– Hur många som helst. Där är det nästan svårt att veta var man ska börja. En missuppfattning som sprids i sociala medier är att vargarna är utplanterade, eller rymt från djurpark eller är hybrider. Det finns många sådana konspirationsteorier. Men fakta är att vargar vandrar otroligt långt och snabbt. Vi har ett antal vargrevir i Dalarna, Värmland och Örebro, och de är sakta men säkert på väg söderut.

– Sen finns det väldigt mycket missuppfattningar om vargens farlighet, och de späds på av tokiga historier. Tittar man nationellt sätt ser man att angrepp på nöt och häst är väldigt, väldigt, väldigt ovanligt. När det gäller häst är det ungefär en häst som blir dödad var femte år i hela landet.

– Det som är svårt är att det är en del saker som bara är missuppfattningar, annat är politik. Det är ett djur som väcker mycket känslor och det finns personer som pumpar ut desinformation också.

Har det dokumenterats några angrepp på tamdjur i området?

– Sedan vi kunde konstatera att de här vargarna gick i par, den åttonde januari, har vi inte haft några angrepp som vi kunnat knyta till varg i reviret. Det har varit noll angrepp på tamdjur. De lever av vilt, framförallt dovhjort.

– Däremot vet vi genom DNA att hanen i reviret har angripit får två gånger i Skåne, innan reviret bildades, under hösten 2020. De angreppen har vi konstaterat och kan knyta till hanen, men sen reviret bildades har de bara ätit vilda djur. Vi har inte kunnat konstatera något annat.

Hur vanligt är det att en varg går till angrepp på ett tamdjur?

– Om vi börjar med Skåne. Vi har aldrig haft ett konstaterat angrepp på nötdjur, vi har aldrig haft ett konstaterat angrepp på häst, vi har aldrig haft en hund som dödats av varg.

– Men vi har haft ganska många får som dödats av varg. Och det vi ser där, är att det varierar mellan år. Vi tror det beror på att om en varg börjar äta får, och ser det som sin meny, blir det ofta snabbt många fårangrepp. Då brukar det sluta med en skyddsjakt, för det blir en ohållbar situation.

– Vi hade ett bottenår 2013 då vi hade 120 får dödade av varg, och det var varg som helt gått in för får. Sen har vi många år då vi inte haft ett enda dödat får, trots att vi haft varg.

– Rent generellt kan man säga att risken att nötdjur och häst blir angripna är extremt liten. Det finns en ökad risk för att får blir angripna, och en ökad risk, även om den är mindre, att hundar blir angripna.

Hur ska man tänka när man är ute och rör sig till fots i dessa områden?

– Man behöver inte anpassa sig på något sätt, mer än att man ska ha hunden i koppel. En lösspringande hund kan uppfattas av vargarna som en annan varg som kommit in i reviret. Så det är väldigt bra att ha hunden i koppel.

Är vargen farlig för människor?

– Det korta svaret är nej. Det finns tre tusen vargar i Spanien, 800 i Italien, 600 i Grekland, i Tyskland, Frankrike och överallt i Europa. Det sker möten mellan varg och människa varje dag. Och det sker inga angrepp på människa.

– De angrepp som någon extremt sällsynt gång sker på andra platser i världen är när vargarna har rabies, eller i områden där det är total avsaknad av bytesdjur. Där har det hänt men det är fortfarande fruktansvärt ovanligt.

– För människan finns det ingen anledning att vara orolig för sin egen säkerhet.

Hur ska man tänka om man har tamdjur i hage i området där vargar har påträffats?

– Det absolut första är att inte gripas av panik. Ett vargrevir är väldigt, väldigt stort. För en enskild djurhållare är risken för ett angrepp, även i ett vargrevir, fortfarande väldigt liten.

– Det är fåren som är utsatta. När vargen kommer fram till ett stängsel, tar den en snabb runda runt. Det vi sett under alla våra platsundersökningar är att vargar aldrig hoppar in i hagar. I samtliga fall där vi kunnat konstatera var vargen tagit sig in så är det under stängslet. Så det absolut viktigaste är att stängslet sluter tätt mot backen.

– Sen en annan sak som är väldigt viktig, är att man inte lägger slaktavfall nära gården eller utanför hagen. Det är ett sätt att locka till sig rovdjur till platsen.

Vad ska man göra om man stöter på en varg i naturen?

– Man ska börja prata så att den märker att du är där och är en människa. Vargarna är inte intresserade av oss människor, men det gäller framförallt om du har en hund i koppel. Det finns ett fåtal exempel när vargen har närmat sig och är fixerad vid hunden, och ser inte att det står en människa bredvid. Om man då börjar prata och visa att man är där, då kommer den dra sig undan.

Hur ska man tänka som ryttare?

– Man ska tänka precis likadant. Hästar och ryttare står inte på vargens meny. Men vargen kan bli nyfiken på hästen och följa efter och titta, och undra vad det är. Den uppfattar oftast inte att det sitter en människa på ryggen. Man ska inte få panik, utan meddela att man är där.

Det vargparet som rör sig i reviret – vad vet vi om dem? Hur beter de sig?

– Vargarna patrullerar reviret, för de vill inte att andra vargar ska komma in i reviret. Så står det på Facebook att vargarna varit i en by åtta dagar i sträck, så är det extremt osannolikt. Det är snarare så att om man ser vargen och skriver upp det i almanackan och märker att den kommer igen efter tolv dagar, kan man nästan räkna med att den kommer var tolfte, trettonde dag. De har sina rundor. Det här är djur som vandrar.

– Sen är det det här med att de dyker upp i trädgård eller byar. Det uppfattas som obehagligt eller onaturligt. Men om du har ett rådjur i din trädgård, eller en hare, då kan du lika gärna ha en varg. De vandrar så himla långa sträckor runt reviret, så de kommer i tättbefolkade Skåne att dyka upp vid vägar, gårdar och hus. Det förväntar vi oss av ett djur som rör sig över ett stort område i Skåne, för så ser Skåne ut.

Det handlar om en hona och en hane – finns det förutsättningar för valpar?

– Ja det gör det. Vi vet inte, men det kan hända att det fått valpar nu. Får de valpar är det i mitten av maj, och de har ju gått tillsammans och har ett revir. Så det är fullt möjligt att de fått valpar, men det vet vi inte än.