Kommunen betalar för onödigt mycket lokaler och utrustning
Ytterligare en friskola vill etablera sig i kommunen, Jensen education. De påstår sig ha funnit ett ’hål ’ i Kristianstad som de vill fylla. Fyra olika program, som redan finns i staden på de två största gymnasieskolorna, vill de starta. Det är således svårt att förstå vad detta ’hål’ skulle bestå av.
Först vill jag erinra om Filippa Mannerheims artikel i Expressen den 18 november. Hon påtalar där problemen med friskolornas vinster, elevsegregering, betygsinflation med mer. Hon menar att rikspolitikerna svikit skolan. Kristianstadsbladet har nyss på ledarsidan tagit upp frågan om valfriheten i offentligheten. Dagens Nyheter har på ledarsidan tagit upp frågan om köbildningen till friskolorna och menar att man inte bör tillåtas använda kötiden som urvalsregel. Vad gäller valfrihet säger ledarskribenten att det aldrig varit fråga om valfrihet utan enbart önskemål om vilken skola man vill få tillträde till. Önskemål? Alliansen gjorde ju en Lag Om Valfrihet, LOV kallad! Menar Allianspartiernas största tidning att den lagen egentligen är en lag om att få inge önskemål? Har alliansen lyckats få riksdagen att lagstifta om önskemål? Det blir ju nästan skrattretande!
”Det innebär att av de pengar barn och utbildning betalar dem varje år går cirka fem miljoner kronor direkt till ägarna.”
Det finns en sång för barn med orden Önska, önska runt i ring, önska kostar ingenting, men dessa, av alliansen införda önskemål kostar, vilket jag nu ska visa.
I kommunen finns sedan rätt länge skolkoncernen Academedia med flera skolor. De har ungefär 1000 elever här. Detta företag har varje år en vinst, som utslaget per elev är minst 5 000 kronor. Det innebär att av de pengar barn och utbildning betalar dem varje år går cirka fem miljoner kronor direkt till ägarna. Om i stället kommunen anordnat utbildningarna kunde dessa fem miljoner använts till undervisning.
De allra flesta av dessa elever hade fått plats i kommunägda lokaler med kommunägd utrustning. Det betyder att man betalar för onödigt mycket lokaler och utrustning. Det har lett till att Milnergymnasiet nu avvecklats som gymnasieskola.
”Kommunen tvingas då dra ner på andra kostnader i gymnasieskolan som undervisning och skolmat.”
Eftersom delar av Academedias elever, Montessoriskolan , inhystes i kommunägda lokaler redan före dess övergång till friskola, återstår cirka 600 gymnasieelever hos koncernen som fått andra än kommunägda lokaler. Det kostar minst 12 miljoner kronor årligen att ge 600 gymnasieelever lokaler och utrustning. Kommunen tvingas då dra ner på andra kostnader i gymnasieskolan som undervisning och skolmat. Vi minns mjölkproblemet och biblioteksproblemet på Österänggymnasiet!
Under tiden 2010 till idag skulle Kristianstads barn och utbildningsnämnd och förvaltning varje år haft minst fem miljoner kronor ytterligare till sin verksamhet totalt och kunnat fördela minst 12 miljoner ytterligare till undervisning och stödinsatser om all skolverksamhet skett i de egna lokalerna och med egen personal.
”Det kommer att ytterligare minska beläggningarna på Söderport-och Österänggymnasierna med besparingskrav på minst två miljoner i starten till sex miljoner efter två läsår, om inte kommunen kan finna användning för frigjorda utrymmen i sina skolor.”
Starten av Jensen-gymnasiet med början hösten 2021 tar cirka hundra elever i nya lokaler och efter två år cirka 300. Det kommer att ytterligare minska beläggningarna på Söderport-och Österänggymnasierna med besparingskrav på minst två miljoner i starten till sex miljoner efter två läsår, om inte kommunen kan finna användning för frigjorda utrymmen i sina skolor. Därutöver vet jag att Jensen tar ut cirka 5 000 kronor per elev i vinst vilket ökar nämnda summor i bortfall för undervisning och stöd med en halv miljon första året och1,5 miljoner vid full utbyggnad.
Således förorsakar friskolorna idag merkostnader om minst 17 miljoner per år, vilket om två år ökar till minst 24,5 miljoner.
Torsten Jeppsson, Kristianstad
