Annons

När läkaren inte får göra mer

Cancerpatienter måste ta behandlingar i en turordning uppställt i ett protokoll – sen stänger sjukvården boken. Vid en livshotande sjukdom som njurcancer som även kan ha spridit sig till andra organ, finns ett begränsat antal behandlingar och man kan tro att dessa används maximalt utifrån chansen att förlänga liv, skriver Leif Olsson, Kristianstad, och Olle Karlsson, Stockholm, som båda har njurcancer som spridit sig.
Cancervård • Publicerad 23 september 2020
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Leif Olsson från Kristianstad har njurcancer som har spridit sig, nu vädjar han om systemet för cancervård ses över.
Leif Olsson från Kristianstad har njurcancer som har spridit sig, nu vädjar han om systemet för cancervård ses över.

Men i Sverige måste du ta behandlingarna enligt ett protokoll. I exempelvis Danmark får patienter gå igenom olika behandlingar igen och igen, och i olika kombinationer om läkarna anser att det finns en chans att det kan ge positiv effekt.

Vi har drabbats av njurcancer för fem respektive sex år sedan, cancern har i båda fallen spridit sig till andra organ. Vi är pålästa om sjukvården, kan läkarnas ”språk” men det vi och andra cancerpatienter mött under de här åren har varit nedslående:

”För en av oss var det egentligen slut redan för över ett år sedan. Det skulle inte bli några fler behandlingar, de skulle sannolikt inte ha effekt.”
Annons

Plågade läkare som förklarat att det inte finns mer att göra, att de inte får göra mer, att de inte kan ge lovande nya kombinationer av olika slags behandlingar.

Olle Karlsson, Stockholm, en av artikelförfattarna.
Olle Karlsson, Stockholm, en av artikelförfattarna.Foto: PELLE T NILSSON

Vi har ett gravt systemfel i Sverige, och vad vi kan se är det ingen som jobbar på att ändra detta. Ingen överblickar om systemet är anpassat till verkligheten 2020.

För en av oss var det egentligen slut redan för över ett år sedan. Det skulle inte bli några fler behandlingar, de skulle sannolikt inte ha effekt. Det blev en hård argumentation: vad är det värsta som kan hända? Ja, det är att det blir en fruktansvärd massa biverkningar och ingen effekt. Men då kan vi väl prova? Hade patienten i detta fall inte stått på sig, så hade det varit stopp där och då. Men medicinen fungerade.

”Men nu får läkarna inte ens chansen, trots att kombinationsbehandlingarna är godkända av läkemedelsverket.”

Nya sätt att behandla cancer är kombinationer av läkemedel som kan komma från olika företag och det är inte lätt att säga vad som ger bäst effekt för olika patienter, det ena eller andra innehållet i kombinationen? Det ger bryderier för myndigheterna att få in dessa kombinationer i ”protokollen”, det är dessutom en myndighet som tar besluten om läkemedlet är i tablettform, en annan myndighet om den är i flytande form. Hur ska detta bedömas? Ett enkelt svar skulle kunna vara att läkarna utifrån sin erfarenhet gör en bedömning av den enskilda patienten. Men nu får läkarna inte ens chansen, trots att kombinationsbehandlingarna är godkända av läkemedelsverket.

I fallet för den andre av oss, steg hoppet rejält när en av de nyare behandlingarna sattes in. Men effekten uteblev, spridningen fortsätter och tumörerna kan kännas under huden. Det finns en annan behandling att prova men det går inte: den behandlingen får man bara testa om man inte haft någon annan behandling innan. Doktorn är plågad när vi pratar om detta.

”Vi kan som en liten patientförening inte vända på detta, men vi vill berätta om systemfelet så att våra kompisar inte ska behöva slåss för att få den behandling de har rätt till.”

Vi kan som en liten patientförening inte vända på detta, men vi vill berätta om systemfelet så att våra kompisar inte ska behöva slåss för att få den behandling de har rätt till. Det enda vi har att förhandla om är vår hälsa. Det är vad vi har i potten i ett förhandlingsläge.

Njurcancerföreningens

Leif Olsson

Kristianstad

Olle Karlsson

Stockholm

Annons
Annons
Annons
Annons