2009:

Skicket på det då 53 år gamla Tivolibadet blir allt sämre. Visserligen hade badet rustats upp i olika omgångar, senast 1995, men har egentligen uppnått sin tekniska livslängd. Den så kallade strategiska badgruppen bildas med uppgift att ta fram förslag om hur Tivolibadet kan utvecklas.

Dagen före julafton släpper gruppen den första visionen om hur Tivolibadet kan rustas upp och byggas ut. Badanläggningen ska rymma både bastulandskap och en relaxavdelning med spabehandlingar. Dessutom finns tankar på en matservering i en tillbyggnad över Helge å.

– En sådan anläggning på Tivolibadet skulle sätta Kristianstad på kartan, slår Sven Nilsson (C), dåvarande ordförande i kultur- och fritidsnämnden fast.

2010:

Badgruppen har gjort studiebesök i både Tyskland och på Paradisbadet i Örnsköldsvik och ser efter besöken framför sig att Tivolibadet ska få en rejäl wellnessavdelning med flera bastur, vilrum, behandlingar av olika slag. Däremot slopas tillbyggnaden ut över Helge å eftersom man inte får sätta pålar i ån.

I oktober presenteras kalkyler för satsningen. Arkitekten uppskattar att om- och tillbyggnader på cirka 2 500 kvadratmeter landar på mellan 80 miljoner och 120 miljoner kronor att genomföra.

Även ett spa finns med i skissen. Fler vattenrutschkanor och ett äventyrsbad med vattenpist, strömkanal och klättermursbassäng är andra ingredienser.

Samtidigt visar sig det allt sämre skicket på badet allt tydligare.

2011:

Tongångarna börjar ändras och nu höjs röster om att det kanske inte är motiverat att rusta upp Tivolibadet. Uppskattningen på att det skulle kosta runt 100 miljoner lär inte hålla. Det finns farhågor att reparationskostnaderna kan skjuta i höjden.

– Någonstans finns en gräns för hur mycket man kan sätta in i ett gammalt badhus, konstaterar Per-Olof Cartbo, enhetschef på Tivolibadet.

2012:

Kommunens tjänstemän landar i att det inte är värt att lappa och laga Tivolibadet. Istället förordas ett helt nytt badhus. Nya kalkyler har tagits fram för vad det skulle kosta att renovera Tivolibadet. Det handlar om två alternativ där det första, för 66 miljoner kronor, enbart innebär att hålla badet igång.

Det andra alternativet – på 190 miljoner kronor – innebär en utbyggnad med spa- och relaxavdelning. Kostnaden har ökat och därtill finns en rad osäkerhetsfaktorer med bland annat markförhållandena vid Tivolibadet. Därtill skulle badet få hålla stängt under runt ett års tid.

– En renovering och utbyggnad tillgodoser inte alla krav. Därför anser vi att ett nytt badhus är ett alternativ som kommunen bör överväga och belysa, sa Bengt-Åke Kjell, dåvarande kultur- och fritidschef.

Ett nytt bad uppskattas kunna kosta 250 till 300 miljoner kronor.

Bara dagar efter tjänstemännens förslag visar Peab intresse för att bygga ett nytt badhus i vattentornsområdet. Samtal förs med kommunen.

Senare på hösten får tjänstemännen politikerna med sig. Ett nytt badhus är trots en prislapp på uppemot 300 miljoner kronor det mest gångbara alternativet.

– Ja, om man ser till Tivolibadets dåliga skick så blir det väldigt dyrt att hålla igång det, sa Stefan Haskå (M), ordförande i kultur- och fritidsnämnden vid tillfället.

Dock vill politikerna först se en prioriteringslista för alla större investeringar som man behövde göra de kommande åren.

Under året står det också definitivt klart att det inte blir något nytt badhus i Åhus. Anbudsgivarna har dragit sig ur och istället tas beslut att rusta upp Kantarellbadet.

2013:

När investeringsplanen presenteras på hösten finns ett nytt badhus för 300 miljoner med.

– Så länge jag har varit politiker har det diskuterats renoveringar av Tivolibadet. Vi kan inte längre lappa och laga. Det kostar mer i förlängningen, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L).

Debatten skiftar nu fokus för att inriktas på en eventuell placering av det nya badhuset. Utöver Peabs intresse för att bygga ett nytt badhus vid vattentornsområdet nämns även arenaområdet och ett område vid Kronfågeltomten.

I slutet av november har stadsbyggnadskontoret tagit fram elva möjliga placeringar för var badhuset kan placeras.

2014:

Allmänheten får tycka till om var badhuset ska ligga. I mars har elva förslag blivit tre: på samma plats som Tivolibadet, Vilan östra (senare Vilan strandäng) mitt emot Finlandshuset eller där det gamla ställverket låg.

Förslagen presenteras för politiken som ger förvaltningen bakläxa. De tre platserna blir fyra. Ställverkstomten stryks och istället lyfts arenaområdet och söder om E22 vid Hammarsjön in som tänkbara alternativ igen.

I april blir de fyra alternativen tre på nytt. Förvaltningen drar slutsatsen att en placering vid Hammarsjön eller arenan inte lever upp till de kriterier som satts upp. Politikerna vill ändå att arenaalternativet utreds vidare tillsammans med en placering vid Tivolibadet och Östra Vilan.

– Tar man läget vid Tivolibadet så måste badet hållas stängt i två år. Det försvårar en sådan ombyggnad, säger Pierre Månsson (L), kommunstyrelsens ordförande.

Utöver Peab anmäler nu även Dahlqvists Fastighetsförvaltning ett intresse för att bygga bostäder på platsen om Tivolibadet rivs.

Under sommaren slår en konsultrapport fast att det är mest ekonomiskt fördelaktigt att bygga badhuset vid arenan på Söder och i december stryks alternativet Vilans strandäng. Nackdelarna är för många och kommunen äger bland annat inte marken.

2015:

Tre månader in på året verkar det som om placeringen vid arenaområdet och Tivolibadet slopas. De ekonomiska konsekvenserna bedöms bli stora.

– Orsaken är att det är grundvatten i princip upp till markytan på båda dessa platser, säger Mille Örnmark som är den expertkonsult som tagits in i badhusprojektet.

Problemet skulle höja driftskostnaden markant, slår konsulten fast.

Istället dyker Näsby upp igen.

I samma veva, på grund av att badet måste hållas stängt om man bygger där Tivolibadet ligger, lyfts Barbacka fram som ett nytt alternativ.

Projektledaren Susanne Weidemanis redogör i april att ett badhus på Näsby skulle bli billigare, enklare och gå snabbare att bygga. Framförallt för att grundvattnet är längre ner i jorden.

I maj visar sig tydliga skiljelinjer inom politiken om placeringen. Peter Johansson (M) anser man gått i från kriteriet att badhuset ska vara vattennära. Han lyfter också fram bangårdsområdet som ett tänkbart alternativ.

– Det här gör ni bara för att kasta grus i maskineriet och vinna billiga politiska poänger, säger Pierre Månsson (L).

I juni blir turbulensen total i badhusfrågan när Kristianstadsbladet avslöjar flera märkliga turer om hur det gick till när till slut Näsby lyftes fram som den mest lämpade placeringen.

Bland annat finns det tveksamheter när badhuskonsulten direktupphandlats. Det finns också tvetydigheter till de protokoll som upprättats i samband med upphandlingen.

Situationen blir än mer prekär genom att Per-Olof Cartbo umgås privat med den ena konsulten Mille Örnmark och därutöver köpt en bil av honom.

Hursomhelst har först hundratusentals kronor plöjts ner för att ta fram två förslag – Tivolibadet/Barbacka och arenan . Badhuskonsulten får därefter 150 000 kronor för att i princip sänka dessa alternativ och istället lyfta Näsby. Orsaken är grundvattenförhållandena.

Turerna orsakar krismöte på kommunen och senare skjuts också beslutet om placeringen på framtiden. M, KD och Åå vill också se en så kallad second opinion och att en oberoende konsult ska gå igenom alla turer.

– Det kvarstår frågetecken kring tillrättalagda utredningar, undanhållen information och prefabricerade sakskäl, säger Peter Johansson (M).

Efter en snabbutredning av kommundirektören konstateras att inga sakfel har gjorts och att det inte finns några tillrättalagda uppgifter i badhusprojektet. Senare frias också Per-Olof Cartbo i en intern utredning.

Majoriteten går senare i juni ändå med på en oberoende utredning om placeringen och bangårdsområdet ska snabbutredas.

Efter att frågan innan sommaren återemitterats på grund av att SD ville ha svar på frågor om bangårdsområdet, blir det till sist ändå Näsby som förordas av politiken.

Bangårdsområdet slopas eftersom Trafikverket inte kan ge besked tillräckligt snabbt. Det skulle dröja ett halvår till innan Trafikverket ger besked hur lång processen med att släppa marken skulle ta. Politikerna var inte beredda att vänta.

I december beslutar kommunfullmäktige till sist att badhuset ska ligga på Näsby. Det ska ha en träningsbassäng med tio banor, gym, relax och familjebad och kosta 340 miljoner. Driftnettot (den årliga kostnaden) får bli max 18,5 miljoner. M, KD och Åå deltar inte i beslutet.

2016:

I juli avslöjar Kb att Friskvårdshuset, som är tänkt att följa med till det nya badhuset, inte har behövt betala fast hyra i Tivolibadet sedan 2010, totalt 2,5 miljoner kronor. Förklaringen visar sig vara en muntlig överenskommelse mellan Friskvårdshusets ägare och kultur- och fritidschef Bengt-Åke Kjell som senare får sparken. Kommunen stämmer ägarna, men det slutar senare i en förlikning.

ABK lämnar över projektet till dotterbolaget Sikab.

2017:

Högskolan visar intresse för Tivolibadstomten, vilket får M att efterlysa en ny utredning om platsen för badhuset och får KD och Åå med sig. M ser en chans att få upp bangårdsområdet på förhandlingsbordet igen, men röstas ner med hänvisning till polisens planer på ett rättscentrum i området. Under hösten blir det klart att Peab ska bygga.

I november kan Kb avslöja att kostnaden för badhuset har ökat från 340 till drygt 460 miljoner. Nu tar en politisk debatt sin början som ska visa sig bli riktigt infekterad, påverka hela valrörelsen och splittra det Alliansstyre som kommer att ta över ett år senare.

– Vi kommer inte att ta den siffran. Vi kan inte gå fram med något som skulle kosta 340 miljoner och sedan kostar 463. Men min bild är att vi inte är vid de pengarna, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L).

Oppositionsrådet Peter Johansson (M) anser att prisökningen är orimlig. KD:s Christina Borglund kräver helt omtag av badhusfrågan och föreslår placering i delar av Tivoliparken.

Diskussionen kring vad som är kommunens kärnuppdrag är igång när det står klart att det är ett badhus med bland annat 1 000 kvadratmeter relax, badlandskap och totalt 11 bassänger som vuxit fram.

En ny priskalkyl tas fram i december efter krav från politiken. Nu är prislappen 498 miljoner och badhuset har plötsligt vuxit med 3 000 kvadratmeter. Kostnadsökningar och en badhuskonsult som räknat fel, förklarar kommunens badhusgrupp. Det börjar nu gnissla mellan kommunen och Sikab som inte har samma syn på kostnadsberäkningarna.

2018:

I januari presenterar badhusgruppen hur man har tänkt klara av prisökningen. Lösningen är att höja driftnettot till 19,5 miljoner och bland annat minska träningsbassängen från tio till åtta banor. Fler besökare ska också rädda kalkylen. Dagens 30 000 skolbesök höjs till 75 000 och skolorna ska betala 40 kronor per bad. Peter Johansson (M) kallar kalkylen ”ett jävla siffertrixande.”

– Hela processen med badhuset har varit rutten rakt igenom, säger han.

Kort därefter öppnar Pierre Månsson (L) åter upp för bangårdsområdet. Men beskedet från Trafikverket att det inte är möjligt att bygga på platsen förrän 2022 gör att alternativet återigen döms ut. Peter Johansson (M) ifrågasätter att kommundirektören skickades att prata med Trafikverket, kraftlöst menar han. Det får Månsson att kalla oppositionsrådet för ”arbetsmiljöproblem” och Johansson slår tillbaka med att majoriteten ”har ledarskapsproblem”.

Under tiden hålls bassängerna i Tivolibadet uppe av stöttor. En utredning visar att badet vittrar sönder snabbare än beräknat. Det anses hålla till 2022.

Efter alla olika prislappar ska ett nytt inriktningsbeslut tas under våren om just kostnad och innehåll, men majoriteten (S, L, C) är inte enig. Förslaget är ett prisintervall på 440 till 460 miljoner, men Centerpartiet vill se ett maxtak på 440. Det landar i 450 miljoner plus 15 miljoner för infrastruktur.

På presskonferensen efter beslut i KS hettar det till ordentligt mellan kommunalrådet och oppositionsrådet. Peter Johansson (M) liknar badhuset vid ett ”badparadis”, kallar det ett tjänstemannaförslag och ifrågasätter intäktskalkylerna. Han kräver omtag av alltihop, vilket KD och Åå ställer sig bakom.

– Ni har fanimej inte styrt någonting politiskt i detta, säger Johansson till Månsson.

Månsson i sin tur ifrågasätter varför M inte har lagt fram något eget förslag och kallar det ”slött, slappt och likgiltigt”.

I april, i elfte timmen innan kommunfullmäktige, kommer M:s motförslag. Ett mindre badhus på bangårdsområdet som är 100 miljoner billigare. Det är dock inritat på marken för polisens planerade rättscentrum, vilket Johansson bemöter med att båda lär få plats. Förslaget vinner inget gehör hos majoriteten. Fullmäktige klubbar till slut förslaget på 465 miljoner efter en lång och stundtals upprörd debatt.

I juni meddelar Friskvårdshuset att man inte tänker följa med till det nya badhuset. Gymmet kan därmed tas bort från ritningarna och majoriteten ser en chans att få ner priset till 425 miljoner.

Kb kan då visa att den prislappen inte håller. Peabs siffra är nämligen 455 miljoner, trots att gymmet är borta. Beslutet skjuts upp. Kb kan kort därefter även visa hur flera besparingsförslag lagts fram från Sikab och Peab, men att de nobbats av kommunens badhusgrupp.

Nu börjar det bli ganska frostigt mellan kommunen och Sikab.

– Jag upplever det som att vissa i majoriteten, eller tjänstemän, vill mörka den verkliga kostnaden. De är inte ärliga, säger Christer Nilsson (M), då vice ordförande i ABK/Sikab.

Peab och Sikab uttrycker oro för förseningar på grund av att förslag avvisas och i oktober tar kommundirektör Christel Jönsson över rollen som kommunens ombud i badhusprojektet efter Anders Magnusson. Förklaringen är att projektet går in ”i ett mer intensivt skede”.

I valrörelsen har M och KD drivit frågan om ett nej till badhus på Näsby. När de efter valet ska gå samman med L och C och bilda ett Alliansstyre tar det många veckor innan de kommer överens. Badhuset är, som Johansson (M) senare uttrycker det, elefanten i rummet under förhandlingarna. Man är överens om att man inte är överens om placeringen, men man ska enas om innehåll och pris. Man är också överens om att ett omtag ska göras och att badhuset ska bantas.

Under hösten ses projektet över. I december presenteras ett nytt förslag, men inte mycket har hänt. Förutom att priset stiger. Nu är det 487 miljoner, utan gym och med färre banor. Tjänstemännen vill ha besked från politiken i januari. Men det blir jul...

2019:

... och det blir nyår. Och det är väldigt tyst i politiken. Pierre Månsson (L) konstaterar i februari att det lär bli svårt att komma överens. Men en sak är alla överens om meddelar han: att rutschkanan, som skulle bli Sveriges längsta på drygt 200 meter, inte behöver vara så lång.

I februari beslutar kommunen att bryta med Sikab. Projektet ska läggas över på tekniska förvaltningen. Förklaringen är nya skatteregler och att det blir billigare.

Den överenskomna bantningen och omtaget blir det inget av. Och startbeskedet för bygget, som kommunfullmäktige skulle ha beslutat om under vårvintern, skjuts fram till efter sommaren. Kommunen inväntar riktpris från Peab, de skarpa siffrorna.

Men i maj kan Kb visa att det finns ett färdigt underlag med riktpris att gå till beslut på: en halv miljard, minst.

Under sommaren får kommunen hård kritik från KSLS, den största av ett tjugotal föreningar som hyr in sig i badhuset, för att inte ha lyssnat på föreningens önskemål. KSLS menar att ett badhus med åtta träningsbanor blir fullt redan från start.

I augusti landar till slut det nya förslaget inför beslut om startbesked: max 500 miljoner och åtta banor. I KS ändrar man sig och går KSLS till mötes med tio banor och priset landar därmed på 510 miljoner. Kommunledningen flaggar samtidigt för att ett gynnsamt låneläge kan sänka driftkostnaden betydligt. M och KD röstar nej.

September 2019: Efter att ha skjutits fram ett halvår ska beslutet klubbas i kommunfullmäktige på tisdag. Därefter kan bygget starta. Invigning är planerad till andra kvartalet 2022, nästan ett och ett halvt år senare än det var sagt från början. På fyra år har prislappen ökat med 170 miljoner kronor.