Det har hunnit gå några dagar sedan skottlossningen på Gamlegården, där tre personer allvarligt skadades. Nu varnar polisen för eskalerat våld och boende i området har uttryckt rädsla och ilska.

Och de har fog för sin oro. Risken för en ny skjutning är betydligt större efter att en skjutning precis inträffat, konstaterar kriminolog Manne Gerell vid Malmö Universitet som undersökt skjutvåldet i Sverige.

– Efter att en plats haft en skjutning är risken fyrdubblad att det ska komma en ny skjutning i närheten och inom en eller några veckor, säger han.

Förklaringen handlar om att det finns rådande konflikter i områdena där skjutningar sker, som gör att risken för våldshandling ökar efter en skjutning. Det kan handla om hämndaktioner som leder till fler och fler våldsdåd, om att att kriminella i det utsatta området är på helspänn och redo med sina vapen men också om interna konflikter inom ett nätverk.

Från januari till och med juli i år har 180 skjutningar inträffat i Sverige, och resulterat i att 53 personer skadats och 25 personer dödats. Antalet skjutningar har legat stabilt på en hög nivå de senaste åren, med en toppnotering under 2020.

Och på många sätt stämmer det vi vet om skjutningen i Gamlegården ihop med den generella utvecklingen när det kommer till dessa brott. Den första gemensamma nämnaren är att de tre misstänkta gärningsmännen alla är unga, någonstans mellan 15 och 18 år enligt polisen.

– Den ökning vi har sett i skjutvapenvåld handlar om att det är unga män som ofta skjuter eller blir beskjutna. Just tonåriga skyttar har blivit betydligt vanligare de senaste åren, säger Manne Gerell.

– De är inte lika mogna eller konsekvenstänkande. Och det kan medföra att man bli mer hänsynslös och likgiltig inför konsekvenserna.

Gärningsmännen i skottlossningen i Kristianstad ska ha kommit och lämnat på en moped eller motorcykel. Det gör inte Manne Gerell förvånad. Moped och motorcykel är ett vanligt flyktfordon, eftersom utsatta områden många gånger är byggda att vara bilfria. Det är svårare att fly med bil.

– De senaste åren har även elsparkcykel seglat upp som ett vanligt flyktfordon, framförallt i storstäderna.

I kommentarer på Dagens nyheter och Expressen beskrivs begreppet som inom gangsterkulturen döpts till ”sprejning”. Det är när skyttar, ofta unga, hänsynslöst öppnar eld med pistoler eller automatvapen, utan att bry sig om att fler än måltavlorna träffas.

Fenomenet känns igen av kriminologen Manne Gerell, även om han poängterar att hänsynslöshet inte är något nytt. Men att skjuta med automatvapen och flera skott har blivit vanligare. Med det ökar risken att utomstående skadas.

– Så är det, det har blivit vanligare. Förr sköt man mer med en pistol, och ett eller några skott. Nu skjuter man oftare med flera vapen eller automatvapen och man kan skjuta upp till tio skott.

Som kriminolog, vad tycker du man behöver göra?

– På kort sikt tror jag det viktigaste är att bli bättre på utredningsarbete. Väldigt många av skjutningarna blir ingen dömd för. För skjutvapenmord i kriminell miljö är det ungefär vart fjärde fall där någon blir dömd.

Att uppklaringen vid skjutvåld är så låg, förklarar Gerell som en konsekvens av anhöriga och vittnens rädsla och ovilja att delta i utredningsarbetet.

– Offer och offrens vänner deltar ofta inte i utredningsarbetet, dessutom är ibland andra vittnen rädda och ovilliga att framträda, vilket gör att teknisk bevisning blir avgörande, skriver Gerell i en kompletterande kommentar till Kristianstadsbladet.