Trots miljonsatsning — cancerpatienter får vänta längre på behandling

Kristianstadsbladets granskning visar att tiderna från välgrundad misstanke till första behandlingsstart har ökat för flera av de vanligaste cancerfallen inom Region Skåne.

I princip är det så att alla cancerfall där det finns mer än tusen patienter som gått igenom de standardiserade vårdförloppen (SVF), har fått längre väntetider till behandling sedan SVF infördes.

Ett standardiserat vårdförlopp innebär att alla som utreds för en viss cancerform ska bemötas på ett visst sätt, så lika det går över hela landet. Undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt. Det ska finnas tider för de undersökningar som behövs.

Varje cancersjukdom har ett eget standardiserat vårdförlopp, och det finns även rutiner framtagna för hur vissa symtom ska identifieras, tolkas och koppas till olika cancersjukdomar. Detta för att alla läkare på alla vårdcentraler ska behandla alla patienter lika, och kunna skicka iväg remisser till specialister så fort en välgrundad misstanke uppstår. Vården ska bli helhetsorienterad och utan onödiga väntetider.

Enligt all dokumentation ska SVF i första hand ”förkorta vårdförloppet mellan då välgrundad misstanke om cancer föreligger till start av första behandling”. Denna tid mäts i antal dagar.

I en nationell satsning har staten skjutit till pengar till regionerna, så att de kan införa SVF för olika cancerformer. Mellan 2015 och 2018 fick Region Skåne 55 miljoner kronor årligen för att införa SVF, vilket skett etappvis.

Målet är att till 2020 ska alla ledtider ha kortats, och ligga inom det nationella tidsmålet. Exakt hur många dagar det är skiljer sig åt från diagnos till diagnos. Men Skåne har under 2018 bara nått upp till 49,7 procent av målen. Det är heller ingen förbättring jämfört med 2017.

För flera vanliga cancerfall har tiden till start av behandling däremot ökat, vilket framgår av tabellen. För exempelvis bröstcancer har tiden ökat från 27 till 30 dagar. För prostatacancer har det ökat från 77 till 80 dagar sedan det infördes. Tjock- och ändtarmscancer har fått ledtiderna ökade från 40 till 48 dagar. Och för cancer i urinblåsa/urinvägar, har det ökat från 30 till 75 dagar. Detta är heller ingen ovanlig sjukdom, totalt har 1 735 patienter gått igenom SVF för denna cancerform.

Lena Luts är regional cancersamordnare i Skåne och uppger att det finns flera orsaker till att det blivit så här.

– Inom specialistvården går utredningen från remiss till beslut om behandling fortare än före SVF införandet. Till några undersökningar, som magnetröntgen och koloskopier, är det fortfarande utmaningar gällande tillgänglighet.

– Det är även utmaningar med väntetider för olika typer av behandlingar, som läkemedel och strålning. Störst utmaningar ses när det gäller väntetider till operation och anledningen till det är i första hand bristen på operationssjuksköterskor och vårdplatser. Insatser pågår på sjukhusen för att försöka åtgärda denna brist på operationskapacitet.

Hon påtalar också att sedan SVF infördes 2015 har bristsituationen för sjuksköterskor, operationssköterskor, kapacitet för operationer och vårdplatser förvärrats.

– De som arbetat med SVF för cancer är övertygade om att om man inte hade infört SVF hade väntetiderna varit mycket längre. Nu har verksamheterna trots allt i de flesta fall lyckats bibehålla eller marginellt förlänga väntetiderna, delvis på grund av ett mer strukturerat arbetssätt. Där vi ser de största försämringarna är inom de stora cancerförloppen där det finns mycket patienter och där avspeglar sig ovan nämnda brist tydligast.