Sofia Nerbrand: Sofia Nerbrand: Tur för Sverige att Hultqvist har tvärvänt om Nato
Det är aldrig fel att tänka om och ändra sig. Eller att lära sig av sina misstag och göra om och göra rätt. Utifrån denna förlåtande inställning bör man inte vara för hård mot försvarsminister Peter Hultqvist (S). Han har tvingats att göra en u-sväng i Natofrågan.
För bara ett halvår sedan stod han i talarstolen på Socialdemokraternas kongress och lovade att ”det blir inga ansökningar om nåt medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering”. Vidare: ”Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla.”
Nu deltar han aktivt i just en sådan process.
På tisdagen förklarade han i etern att Nordens gemensamma försvarsförmåga skulle stärkas om Sverige och Finland väljer att gå med i Nato (SR Ekot 10/5). Förklaringen till hans positiva omdömen om försvarsalliansen är enligt honom själv helt och hållet Rysslands storinvasion av Ukraina den 24 februari och att läget då förändrades i grunden.
Detta är en något omskriven historiebeskrivning, som passar S under deras omsvängning under galgen. Ryssland har varit aggressivt länge. Striderna har rasat i Donbas och Luhansk sedan ockupationen av Krim 2014. Ryssarna har också trollat, saboterat och giftmördat i Europa i åratal. Och Nato har under lång tid erbjudit det bästa och mest solidariska försvarssamarbetet. Därför är vi många som har argumenterat för att Sverige bör gå med i Nato.
”S är ungefär lika modernt och demokratiskt som när katolska kardinaler stänger in sig för att utse en ny påve.”
Men socialdemokratin har varit ovillig att öppet diskutera att det var länge sedan Sverige var ett neutralt land och att det borde få konsekvenser. S vill inte heller nu redovisa för- och nackdelar med Nato inför öppen ridå, utan har valt att stänga in sig på interna partimöten. Vi utanför kan bara ana vad som försiggår. Det är ungefär lika modernt och demokratiskt som när katolska kardinaler stänger in sig för att utse en ny påve.
Vad vi i dagarna åser är hur partiledningen börjar skicka ut puffar av vit rök: Den har bestämt sig för att S-regeringen bör skicka in en Natoansökan å rikets vägnar. På söndag fattas det formella beslutet av partistyrelsen.
Det är rätt och riktigt att Sverige går med. Men Socialdemokraternas process dit är långt ifrån optimal. Kommer svenska folket veta tillräckligt för att helhjärtat ställa sig bakom sidbytet?
Därför var det bra att det skånska regionrådet Henrik Fritzon (S) argumenterade mot ett svenskt Natomedlemskap i P1 Morgon (10/5) i en debatt med förra partiledaren Mona Sahlin. Men denna mycket ovanliga publika övning säger något högst väsentligt om hur osunt (S)verige är.
Vi får hoppas att Peter Hultqvist och Magdalena Andersson förmår att till slut ta bladet från munnen och helhjärtat omfamna våra blivande 31 allierade.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör