Vårdvalen blir utan tak i Skåne

Grå starr, ögonsjukvård och hudsjukvård ingår i det som kallas LOV, lagen om valfrihet. Det innebär att vårdgivare som uppfyller de krav Region Skåne satt upp kan öppna mottagningar och behandla patienter. De får då ersättning från regionen enligt vissa taxor.

Kritik har framförts mot att vårdvalen drar iväg kostnadsmässigt, då det inte finns någon taknivå på maximal ersättning till vårdgivarna. De kan i princip ta emot hur många patienter som helst. Och det har skett en markant ökning inom dessa vårdval.

För grå starr har andelen patienter som opereras successivt ökat, från 12 000 år 2012 till 19 464 i fjol. För ögonsjukvård, som infördes 2014, har patienterna ökat från 107 903 till 276 086. Och för hudsjukvård, som också infördes 2014, har tillströmningen ökat från 91 187 till 188 931.

Det medför också att kostnaderna har ökat. För exempelvis ögonsjukvård budgeterades det 2017 för 127 miljoner kronor, men landade på 195. I fjol var budgeten 147, men landade på 216 miljoner.

För 2019 beräknas de tre vårdvalen kosta 60 miljoner mer än budgeterat, och 2018 kostade det 135 miljoner mer.

Därför bestämde hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) under 2018 att det skulle utredas om en taknivå kan införas i dessa vårdval. Sådana kan antingen vara av ekonomisk typ, att mottagningen bara får ersättning upp till en viss nivå, eller utifrån produktion. Då blir det ett maxantal besök per patient/period eller annan kombination.

En nackdel som nu listas i utredningen är att enligt LOV kan man inte sätta ett gemensamt kostnadstak, utan bara per enhet. LOV kan inte reglera antalet utförare, alla som når villkoren kan bli utförare. Det skulle kunna innebära att en enhet som når taket öppnar en ny enhet och börjar verka med ett nytt tak.

Fler risker som listas med taknivåer är att patienter med störst vårdbehov kan åsidosättas om leverantörer ska tvingas periodisera produktionen. Det kan bli en ojämlik tillgång till vård beroende på var man bor.

Dessutom sätts intentionen med ett valfrihetssystem ur spel, då den aktör som flest patienter vill gå till inte kan ta emot så många. En takkonstruktion kan även medföra att leverantörers förtroende för regionen minskar, och att rättsprocesser inleds då det blir för stora ändringar i avtalen. Därför föreslås nämnden nu att inte införa takkonstruktioner. Däremot finns ett förslag om att utreda krav på remiss för att kunna komma till dessa vårdgivare.