Johanna Nylander: Försvaret är mer än värnplikt
Det kan bli krig i Sverige. Kanske inte just i morgon, men om världsläget fortsätter och om Ryssland tillåts vinna i Ukraina är det något alla måste vara förberedda på. Landets infrastruktur har redan attackerats med avklippta internetkablar i Östersjön. Mobilnätet störs ut regionalt av främmande makt. Organiserade hackerattacker mot myndigheter och offentliga institutioner är återkommande.
Att rusta för krig kräver att försvaret får de resurser de behöver och stärka den militära förmågan i hela landet. Sverige har bra grundförutsättningar med en stabil vapenindustri och duktiga soldater, men det krävs mer än militär för att vinna.
Har man inte en egen krigsplacering finns det andra viktiga roller att fylla i samhället. Som att ta hand om barn, äldre och storfamiljen i sin närhet. För att samhället ska fortsätta fungera och försvarsförmågan hålla i sig behövs det också människor som i det civila kan arbeta och bidra till att hålla i gång landets ekonomi. Det behövs intäkter och skattemedel som kan täcka de ökande behov som försvaret av ett land i krig och konflikt medför.
Det yttersta ansvaret kommer alltid att vara ens eget, men det finns några områden där samhället behöver se över sina krisrutiner och lösa det som inte får plats i medborgarnas skafferi och förråd. En sådan sak är att säkra stabil vattenförsörjning, inte minst i tätbebyggda områden där de egna brunnarna är få. En annan att det finns rimliga läkemedelslager inom landets gränser, eller att lantbrukare och livsmedelsproducenter får förutsättningar att ställa om produktionen för att det ska finnas råvaror att äta sig mätt på.
”Att det inte går att ta nödvändigheter som el och vatten som självklarhet längre har blivit tydligt i Skåne.”
Allt detta måste uppvärderas som en del av försvaret. Men även att infrastrukturen som vägar och räls håller så transporter mellan regioner för både människor och varor fungerar. Internet och mobilnätet behövs som kommunikationskanaler, men driver också en stor del av ekonomin och är en förutsättning för att många ska kunna fortsätta arbeta, inte minst på distans i krissituationer.
Att det inte går att ta nödvändigheter som el och vatten som självklarhet längre har blivit tydligt i Skåne de senaste åren med torka, översvämningar och svajiga underdimensionerade elnät. Det är kanske inte en valraket att satsa politiska resurser på vattenhantering och elnät, men det borde finnas med bland de viktigaste frågorna för alla seriösa folkvalda.
Krig innebär inte nödvändigtvis bomber och misär över hela landet hela tiden. I Ukraina pågår vardagen ändå, men under andra förutsättningar. Försvaret måste byggas för långsiktighet, med kunskapen att attackerande part har mer tid och resurser än vi skulle önska, och att uthållighet är en grundläggande inställning för försvarsförmågan.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.
