Predevos vd: Vi har inte räknat fel
”Vi hjälper våra kunder att göra rätt från början. Rätt underlag minimerar risken för felkalkylering och andra misstag när det är dags att vända sig till arkitekten, entreprenören och övriga leverantörer” står det också.
Så hur kan ni då ha räknat fel på 3 000 kvadratmeter?
– Vi har inte räknat fel på några 3 000 kvadratmeter, säger vd:n och konsulten Mille Örnmark.
– Vi har varit med i processen sedan 2014 där man tog fram en förstudie. En sådan ligger med plus minus 20 procents felmarginal i allt, baserat på den informationen vi får av beställaren.
Han berättar att det varit flera turer i badhusfrågan, med inriktningsbeslut och platslokalisering och politiska turer. Han påpekar att de alltid har fått rätt underlag från kommunen.
– Sedan har man en intern arbetsgrupp i kommunen som har jobbat vidare med detta. De har tillfört och dragit av och förtydligat och gått vidare med det hela. När man då ser fler detaljer, då uppdaterar man det tidigare arbetet tillsammans med det man nu kommit fram till. Tillför man exempelvis en vågbassäng så slår det igenom. Vi har inte rätt att säga vad de ska ha, vi har bara skyldighet hatt analysera de frågor de ber oss att analysera. Till sist har man så många delar klara att man kan göra en skiss. Den ligger på plus minus tio procent, det är också helt enligt läroboken.
Men är det så många detaljer som har kommit till?
– I från den första förstudien har det bland annat kommit till att man ha en kvalitetsservering, mer banor i bassängen och en hoppbassäng. Sedan är det alltid en fråga om man ska ha externa hyresgäster, som gym och restaurang. Det ska ligga utanför kostnaderna för projektet. Men här har man bakat in även yttre delar, inte bara huset utan även angöringsvägar och parkering. Sådant har man aldrig med i förstudien.
Skissen blev klar nyligen, enligt Mille Örnmark för att det sker först när man fått alla detaljer och vet vad badet ska innehålla.
– Med de viljeyttringar som man har velat fånga upp har vi gjort ett skissarbete där vi har verifierat att de här sakerna ni säger att ni ska ha, vad det innebär. Då ligger vi på plus minus tio procent kostnadsmässigt. Jag hörde att jag tydligen var en stor bov i detta, men jag förstår inte det för vi har följt gängse metodik. Vi har fått uppdrag av politiker och förvaltning, men det är inte vi som ska säga badhuset ska innehålla. Vill man ha 14 rutschkanor eller en vågbassäng så är det inte vårt uppdrag att säga nej till det, bara räkna på vad det medför.
– Men någonstans måste man skissa för att bli noggrannare i prissättningen. Innan man går in den kommersiella dialogen med byggentreprenören måste man veta vad vi talar om. Hur stora ytor blir konsekvenserna av att vi ska ha si och så många skolbarn, simundervisning, olika typer av omklädningsrum? Annars kan man inte göra en korrekt upphandling.
Han påpekar också att ingen av dem som jobbar i sådana projekt har en kristallkula så att de kan förutsäga priserna två till fem år framåt. Han hänvisar till utredningar som visar att träffsäkerheten i kalkyler ofta är dålig om projekt löper över två år, och badhus löper normalt över fem år.
– Det som ändrat en del de senaste åren är konjunkturläget. Ni är inte ensamma i Kristianstad om att ha en gammal anläggning, det ligger över 30 anläggningar i produktion just nu, det påverkar priset.
Hans eget bolag är inblandat i 32 olika projekt just nu.
Hinner ni med det?
– Absolut. Vi är 30 personer, som går i olika faser. I Kristianstadsprojektet är vi nio olika personer som har jobbat med olika frågor i sakframställningarna genom åren.
Fler artiklar om badhusbygget:
