Mamma om tragedin: ”Det är jobbigt för hjärtat”

Ett dygn efter den tragiska olycka där två barn och en vuxen miste livet samlas folk i sorg. Platsen där tragedin i Tormestorp inträffade är återställd och öppen för genomfart. Ändå är inget som vanligt.

– Det känns här, säger en av besökarna och håller handen över hjärtat.

I små sällskap samlas de för några stillsamma minuter vid tågviadukten. Då och då passerar tågen förbi med ett öronbedövande buller.

Två unga tjejer har tagit med sig eget ljus, och frågar efter en tändare. En mamma låter sina barn vänta i bilen medan hon hoppar ur och lämnar en nalle. Några arbetare stannar till för att titta och tänka några minuter.

Malin Wallentheim har åkt från Hässleholm ut till Tormestorp för att hedra offren med en ros.

– Jag kände att jag ville hit. Man får ju liksom en annan bild när man har två små barn och tankarna går ju rätt mycket, säger hon.

Även om hon inte själv kände de som omkom, så har hon tänkt mycket det senaste dygnet och olyckan har tagit hårt på henne.

– Jag har mått rätt dåligt sedan jag fick reda på fler detaljer. Det har varit svårt att sova. Tankarna går. Jag har gråtit många gånger.

Sandra Kazimiersky bor precis intill platsen. Hon är ute på promenad med hunden Chanel, och ville gå till området för att se allt själv.

– Jag har själv nyligen blivit mamma. Man vet kärleken till barnen. Så väldigt hemskt. Fast man inte känner dem, säger hon samtidigt som hennes ögon fylls av tårar.

Vanligtvis tänker hon inte så mycket på tågen, hon bara hör när de i hög hastighet dundrar förbi. Nu undrar hon varför det inte finns bättre staket runt järnvägsspåret.

– Det borde sättas staket runt hela, så det är svårare för folk att ta sig över järnvägen.

Minnessymbolerna fylls sakta men säkert på under dagen. Röda rosor och små gosedjur. En ljusbrun liten nalle står lutad mot stålstaketet. Runt halsen hänger en lapp i ett snöre med en hälsning till de bortgångna:

”Vila i frid. Från tre barn i Tormestorp och vår mamma.”