Mögellarmet slutade med en helt ny skola

Strax före jullovet 2014 upptäcktes svartmögel i Sånnaskolans ventilationssystem. Sanering genomfördes under jullovet, men mögelproblemen skulle visa sig vara betydligt större än man trott. Personals och elevers klagomål på dålig lukt, andningsbesvär och allergiska reaktioner fick sin förklaring. Under våren togs beslut om att stänga hela skolan för renovering och sanering. Elever och personal fick flytta ut i paviljonger på skolgården, vilket upplevdes som ett riktigt lyft jämfört med de gamla lokalerna. Ett år var det sagt, men det skulle bli fem.

Skolan gick inte att rädda. Sommaren 2016 beslutades om rivning. En ny skola skulle byggas och stå klar 2020.

– När vi hörde att mögelskadorna blev fler och fler tänkte vi ”bara vi inte ska tillbaka”. Många elever och personal mådde dåligt och det var så skönt att sen höra att det inte gick att lappa mer, säger lärarkollegan Anette Svanberg.

Skolsituationen i Åhus hade redan diskuterats under lång tid. Den var ansträngd, berättar rektor Johan Iversen.

– Åhus har länge behövt en omorganisation och det har varit många förslag och många turer genom åren. Det behövde tas ett beslut.

Både han och blivande rektorskollegan Charlotta Jeppsson är nöjda med hur det landade i en F-6 skola för 720 elever. Med utgångspunkt i läroplanen och tillsammans med en tålmodig arkitekt, byggledare och förvaltning har skolpersonalen fått vara med och forma den nya skolan, berättar Johan Iversen. All personal har fått tycka till utifrån sin kompetens. Eleverna har genom elevrådet fått säga sitt om utemiljön som man kommer att satsa mycket på med bland annat skateramp och uteklassrum.

– Två plan och en huvudentré var ramen, och så har vi naturligtvis en budget att hålla oss inom. Det blev en intensiv höst 2016 med många möten, säger Johan Iversen.

Skillnaden blir stor från 60- och 70-talens skolor, berättar han. Förutom ljusare färger och andra byggmaterial som ger en bättre ljudmiljö strävar man också efter att det ska vara överblickbart både ute och inne för att öka tryggheten.

– Ingen ska behöva gå genom en lång korridor och må dåligt, säger Johan Iversen.

Den senaste trenden med glasade klassrum med full insyn är borta, av pedagogiska skäl men också för att det krävs ett större säkerhetstänk i dag, berättar Charlotta Jeppsson.

– Vi har bara två entréer, kodlås och öppning med tagg även till fritids. Administrationen sitter i låsta rum. Det är lite skrämmande att behöva ha det så, men som rektor och skolchef är man utsatt idag.

De traditionella klassrummen finns där, men lokalerna blir flexibla för att kunna anpassas till både skolverksamhet och fritids. Biblioteket får en central placering och många grupprum ska underlätta uppdelning av klasser. Man har också fått med fyra ateljéer, rörelserum och bild- och tekniksalar. Barnen och aktuell forskning kring lärande har varit fokus genom hela planeringen, förklarar Charlotta Jeppsson.

– Skolan ska ge möjlighet till undervisning som tillgodoser allas behov.

För barn lär på olika vis och det har man utgått från, poängterar Marie Hammarsten.

– Man behöver kunna sitta enskilt tyst och lugnt, sitta med digitala hjälpmedel i mindre utrymmen, en del behöver kunna gå till ett rörelserum för att få igång det limbiska systemet. Vi har en inkluderande skola i dag, det är ytterst få elever som som inte går i den vanliga skolan. Det måste vi utgå från, säger Marie Hammarsten.

Nu planeras inredningen och det allra sista som beställs är IT. Där vill man satsa på det absolut senaste. Det yttre innehållet är en sak, konstaterar Charlotta Jeppsson.

– Det är ändå relationen mellan lärare och elev som är det viktigaste.

Men genom att tänka rätt i hur man utformar miljön, kan det stärka och underlätta just den relationen, förklarar hon.