Sofia Nerbrand: Regionråden borde tjäna mer än direktörerna
Regiondirektören Alf Jönsson har fått sparken. Men det drabbar ingen fattig. Den högsta byråkraten i Region Skåne lyfter 190 000 kronor i lön varje månad och får behålla sin inkomst i två år – trots att han har fått silkessnöret.
Man kan absolut ha synpunkter både hans höga arbetsförtjänst och fallskärm. Har hans insatser varit tillräckligt bra? Och kommer regionen att kräva tillbaka utbetald ersättning om Alf Jönsson senare fälls för något som polisförhören med honom handlar om?
Regionstyrelsens ordförande, Carl Johan Sonesson (M), är den som har sagt upp Alf Jönsson. Och det är helt rätt när han saknar förtroende för sin viktigaste underlydande. För det är Carl Johan Sonesson som ytterst ansvarig för vården, kollektivtrafiken och den regionala utvecklingen i Skåne.
Det märkliga i denna historia är att den högsta politikern bara tjänar hälften så mycket som regiondirektören – 98 150 kronor – och tiotusentals kronor mindre än de övriga ”direktörerna” i vad som internt kallas för ”koncernledningen”. Medianlönen för regionens chefer – Alf Jönssons undantagen – är hela 123 500 kronor i månaden. De övriga regionråden har ett arvode på 75 500 kronor.
Det är lika orättvist och absurt som att statsministern tjänar långt mindre än generaldirektörer på statliga myndigheter, som lyder under regeringen.
Och mindre än Alf Jönsson – Magdalena Andersson har 184 000 kronor per månad.
”Ytterst ställs politikerna till svars för varenda vårdmiss och varje försenat pågatåg.”
Det är bakvänt när topptjänstemännen är förvaltnings- och myndighetschefer i offentlig sektor, med både hängslen och livrem i sina anställningsavtal. Till skillnad från de folkvalda som granskas av pressen varje dag och prövas av väljarna vart fjärde år.
Att Carl Johan Sonesson säger att nästa regiondirektör kommer att tjäna mindre än Alf Jönsson är bra. Men politikerna borde också våga ta upp – och höja – ersättningarna för sig själva. De jobbar långt mer än 40 timmar i veckan och förväntas vara tillgängliga dygnet runt. Ytterst ställs de till svars för varenda vårdmiss och varje försenat pågatåg.
Och så ska det vara – politikerna fattar beslut om en regionbudget på 47,8 miljarder kronor och ger uppdrag till drygt 35 000 regionanställda.
Men Region Skåne är också en koloss på lerfötter, med ett långtgående tjänstemannastyre. Ansvaret för de långa vårdköerna de omoderna journalsystemen och det stora missnöjet bland personalen åvilar regiondirektören och hans välbetalda ledning.
De borde ge mer valuta för skattepengarna.
