Allianskritik mot Löfvens vårdlöfte

Vårdlöftet ingår i vad Löfven kallar "det mest omfattande trygghetsprogrammet i modern tid i Sverige". Vårddelen i S-programmet ska han presentera de närmaste dagarna, då han bland annat besöker Kalmar och Gällivare.

Miljardlöfte

Statsministern lovar att vårdpersonalen ska öka med 14 000 personer till 2022. Enligt Löfven är det "ett tufft mål", som kostar omkring 10 miljarder.

Vilka yrkeskategorier det handlar om beror på hur situationen ser ut i de olika landstingen. Enligt Löfven är mer vårdpersonal nyckeln till att minska vårdköer och göra vården mer jämlik över hela landet.

Bättre arbetsvillkor

För att nå målet om 14 000 fler vårdanställda, netto, krävs det enligt Löfven bättre arbetsvillkor och större vidareutbildningsmöjligheter för att locka fler till vården. Därför utfärdar han även ett "arbetsmiljölöfte" för vårdpersonalen, som bland annat handlar om att få bort delade turer, göra heltid till norm och se till att det finns fler medarbetare.

Ett ytterligare löfte är att förlänga satsningen i årets statsbudget på att sjuksköterskor ska kunna specialistutbilda sig med bibehållen lön. Den föreslås nu gälla till 2022. Dessutom vill S höja summan från 300 miljoner till 400 miljoner årligen från 2019.

Oense om vårdköer

Moderatledaren Ulf Kristersson håller med om att det behövs mer resurser och mer personal i vården.

Kristersson anklagar S för att ägna alldeles för lite möda åt att kapa vårdköerna. M vill återinföra den förra Alliansregeringens kömiljard och dessutom utöka den till tre miljarder kronor. Kömiljarden belönade landsting som kortade sina köer.

"Skrattretande förslag"

Även SD, KD och C har nyligen aviserat löften om vårdsatsningar inför valet.

Centerns vårdpolitiske talesperson Anders W Jonsson kallar Löfvens utspel för "skrattretande".

KD-ledaren Ebba Busch Thor kallar Löfvens vårdlöfte för ett "ganska panikartat pr-jippo". KD vill till exempel se en stor primärvårdssatsning och att staten tar över sjukhusvården.

TT