Annons

Barn och äldre får betala när kommunen sparar

Barn, äldre och utsatta. Det är de som får ta smällen när kommunen ska spara nästa år. Totalt kan skola, barn- och äldreomsorg och socialtjänst tvingas spara närmare 230 miljoner på två år.
Kristianstad • Publicerad 7 september 2019
Stora sparkrav är att vänta de kommande åren.
Stora sparkrav är att vänta de kommande åren.Foto: Johan Nilsson/TT

Närmare 300 miljoner behöver sparas inom kommunens verksamheter under de två närmsta åren. Det kan bli resultatet av beslutet som togs i kommunstyrelsen i juni av styret (M, L, C, KD) och SD. Besparingarna som det flaggas för kommer att slå allra hårdast mot verksamheter som redan i dag är hårt ansträngda efter tidigare sparpaket och höga sjuktal: omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och arbete och välfärdsförvaltningen.

När verksamheterna precis har fått näsan över vattenytan, med siffror som börjar närma sig budget i balans, kommer nu nästa smäll. Och det handlar om besparingar i en storlek som Kristianstad kommun aldrig har stått inför tidigare. Samtidigt går andra förvaltningar helt fria från osthyveln under 2020.

Annons

Hur? Vi backar tillbaka till juni i år. Då klubbade kommunstyrelsen igenom det som kallas ”planeringsförutsättningar för 2020”. Det kan ses som en förberedelse inför ett kommande budgetförslag senare i höst. Det ska signalera hur mycket pengar det finns att röra sig med. Men i praktiken är detta vad förvaltningarna har att utgå från när de nu planerar ekonomin för 2020.

Beslutet innebär att nämnderna ska utgå från ”oförändrad ram” nästa år. Förenklat innebär det att de får klara sig med samma storlek på plånboken som i år. Det blir inga extra pengar helt enkelt och inget utrymme för nysatsningar, om man inte själv kan möblera om inom den budget man har. Problemet är att om verksamheten växer och mer pengar behövs av den anledningen får man inte ersättning för det heller. Och det slår direkt mot kommunens tre största förvaltningar som varje år måste hantera så kallade volymökningar, vilket betyder fler barn och fler äldre.

Fler behöver alltså plats i skola, förskola och på äldreboende. Fler personer behöver försörjningsstöd. Det är lagstadgad verksamhet som kommunen måste erbjuda. För att klara av ökningen har förvaltningarna äskat om mer pengar, vilket man alltså inte får. För barn- och utbildningsförvaltningen betyder det att 58 miljoner som hade behövts för fler barn måste tas någon annanstans ifrån.

För omsorgen innebär det 25 miljoner och arbete och välfärd 17 miljoner. "Oförändrad ram” innebär samtidigt att de förvaltningar som inte har begärt extra pengar inte heller behöver spara nästa år. Det är förvaltningar utan volymförändringar, som exempelvis kommunledningskontoret.

En pott på 24 miljoner har reserverats hos kommunstyrelsen för volymförändringar, men den ser ut att bli en droppe i havet.

Men det slutar inte här. Samtidigt som dessa sparåtgärder ska hanteras ska samtliga förvaltningar ta fram förslag på hur de under 2021 kan spara ytterligare tre procent av sina nettokostnader, vilket är punkt två i kommunstyrelsens beslut. Förslagen ska ligga klara i februari nästa år. Det betyder ytterligare besparingar på 63 miljoner för barn och utbildning, 50 miljoner för omsorgen och 14 miljoner för arbete och välfärd, totalt 127 miljoner.

För barn- och utbildningsförvaltningen, som måste ha sin budget klar tidigare än övriga förvaltningar eftersom man jobbar efter läsår, innebär detta att man vid årets slut kommer att ha lagt fram förslag på sparpaket på runt 120 miljoner. Det motsvarar cirka 200 tjänster.

Var ska pengarna tas? Bortsett från problemet att det handlar om lagstadgad verksamhet som ska slimmas står barn och utbildning inför ytterligare ett dilemma. Skolverksamheten är på många områden beroende av riktade bidrag från staten. Om kommunen drar in på de verksamheterna drar staten tillbaka motsvarande summa i bidrag. Ute i verksamheten förlorar man då det dubbla. Hela grundskolan, som får statsbidrag för ”Likvärdig skola” går därmed bort. Kvar finns förskola och gymnasieskolan och icke lagstadgade verksamheter som exempelvis öppen förskola, nattis och musikskolan. Mindre förskolor och skolor riskerar också att hänga löst.

För att få perspektiv på besparingarna som väntar kan skoldebatten från 2016 nämnas. Då sänktes elevpengen och Österänggymnasiet drog in mjölken och gjorde klasserna större. Då saknades ”bara” 20 miljoner.

Fakta

Beslutet om väntade besparingar

Beslut om ”planeringsförutsättningar för 2020”:

– Planera utifrån oförändrad ram för nämnderna, exklusive lönekostnadsökning, ökning av kapitalkostnader och fastighetsförändringar. = 100 miljoner för barn och utbildning, omsorgen och arbete och välfärd. Cirka 116 miljoner totalt för samtliga nämnder.

– Senast 2 februari: förslag till effektiviseringar i nämnderna med minst tre procent av nettokostnaderna med full effekt senast från och med 2021. = Cirka 150 miljoner totalt för alla nämnder.

– Senast 2 februari: kommundirektören ska tillsammans med förvaltningscheferna göra en kommunövergripande översyn av struktur, uppdrag och ambitionsnivåer med fokus på effektiviseringar, förslag på åtgärder som minskar nettokostnaderna med minst en procent från och med 2021. = Cirka 50 miljoner.

– Ett fullständigt budgetförslag kommer att läggas fram under hösten för senare beslut i kommunfullmäktige.

Fakta

Nämndernas äskanden för 2020

Det här är vad nämnderna ansåg sig behöva extra i utökad budgetram 2020, i miljoner kronor:

Barn- och utbildningsnämnden: 58,6

Omsorgsnämnden: 25,4

Arbete och välfärdsnämnden: 17

Tekniska nämnden: 8,5

Kultur- och fritidsnämnden: 1,8

Byggnadsnämnden: 2,4

Miljö- och hälsoskyddsnämnden: 0

Räddningsnämnden: 2,1

Kommunledningskontoret: 0

Fakta

Varför sparar kommunen?

Fler barn, fler äldre och sämre tillväxt gör att kostnaderna ökar mer än intäkterna för kommunen. Det är en situation som många svenska kommuner står inför.

Enligt beräkningar i början av sommaren saknas det 116 miljoner nästa år och 240 miljoner om två år.

Samtidigt är kommunens utgifter för investeringar de största någonsin. Under 2019 görs investeringar för 1,2 miljarder.

Låneskulden är den högsta någonsin. På tio är har de långfristiga lånen ökat från 61 miljoner till drygt 1,6 miljarder.

Karolina AlfredssonSkicka e-post
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons