”Mer befolkning och ökad administration”
Kb har granskat vårdkostnaderna under tio år, och bett gruppledare i Region Skåne att kommentera resultatet. Vår huvudfråga är: Varför ökar kostnaderna så mycket, när befolkningen bara ökat 7,9 procent, och varför blir inte vården bättre?
Gilbert Tribo (L) anser det beror på ett strukturellt problem:
– Danmark och Norge har lägre ökningstakt än vad vi har. De ger också 25 procent av budgeten till primärvården. Den sjukhustunga vården som vi har driver stora kostnader.
– När doktorer inte har kontinuitet med patienterna så blir det mer ineffektivt, vi behöver att mer tas omhand av primärvården.
Andra faktorer Tribo pekar på är att folks vårdbehov ökar, och att man kan göra mer saker idag än förr. Vilket blir dyrare.
– Vi har i dag mediciner som kostar en halv miljon i månaden för vissa individer. Då drar kostnaderna iväg. Samtidigt finns det andra saker som blivit betydligt billigare, som grå starr-operationer exempelvis.
– Sedan har vi naturligtvis allmänna prisökningar, som löner. Men vi har tillfört mycket mer än vad löneökningarna står för. Vi har sett att antalet chefer och byråkrater har ökat, det måste vi komma ifrån. I dag har vi 40 beslutsbefogenheter, men inte hos dem som ansvarar ute på golvet. Det måste vi ändra på.
Birte Sandberg (C) anser också att en åldrande befolkning medför att kostnaderna ökar. Folk lever längre, har fler sjukdomar och mer kan behandlas som inte gjordes förr.
– Men om vi infört den norska modellen, att man har kontakt med en läkare, då slipper vi att patienter snurrar runt och en del köer.
– Vi har också ett problem med budgetar som verksamheterna inte tror på, så vissa jobbar inte utifrån den.
Hon tror även att mer kan göras med digitaliseringen, och att det måste bli en decentralisering av vården.
– I Tyskland jobbar 40 procent av läkarna i primärvården, här är det 16 procent, säger hon.
Patrik Jönsson (SD) hävdar också att byråkratin är för omfattande:
– Under alliansens och MP:s styre 2006 - 2014 ökade antalet personer som sysslade med administration och ledning med 31 procent, medan antalet undersköterskor minskade med 12 procent och sjuksköterskor minskade med fyra procent. En del av administrationen var påtvingad från staten, men mycket har skapats själv på grund av dålig politisk styrning och felprioritering. Överdriven administration ger dessutom den vårdande personalen mindre tid för patienten, samt att ökat antal läkarbesök med tolk är tidskrävande.
Birgitta Södertun (KD) håller också med om att kostnaderna beror på ny teknik, nya läkemedel och demografiska behov när andelen äldre ökar, vilka behöver vården mest.
– Men det beror också på bristande kostnadskontroll, ledning och styrning. Vården är fast i dåligt fungerande system som slår mot effektiviteten. Den administrativa bördan ute på golvet har också ökat. Personalpolitiken har inte hållit måttet, vilket lett till dyra lösningar med hyrpersonal de senaste åren, säger hon och vill också att det satsas mer på primärvården.
Anders Åkesson (MP), regionråd med ansvar för sjuk- och hälsovårdsfrågor, säger att kostnaderna för vården i Skåne är låga utifrån ett nationellt perspektiv.
– Framtiden kommer att kräva ökade resurser. Vi blir fler som behöver vård. Nya läkemedel och ny teknik kan också öka kostnader. Ökad kompetens inom vården och helt nödvändiga förbättrade arbetsvillkor ger en bättre vård men kan i vissa fall innebära ökade kostnader. Tillgängligheten till vården Skåne har de senaste åren blivit något bättre. Väntetiderna är dock inte acceptabla. Det behövs såväl ökade skattemedel som förändrade arbetssätt kommande år.
Han tror också att en ökad satsning på primärvården behövs. Men även:
– En ökad samverkan mellan regionen och kommunerna för att förbättra vården av de äldre och frigöra vårdplatser. Vi måste också förenkla administrationen och användande av digitala lösningar inom vården kan öka tillgängligheten.
Han vill också se ett ökat fokus på det hälsofrämjande arbetet, bättre arbetsvillkor för personalen och en ökad öppenhet om vårdresultaten. Vissa sjukhus kan bli mer av specialister inom egna områden.
Sara Svensson (V) påminner om att uppräckning för löner och medicinteknik sällan motsvarar de kostnadsökningar som finns. Men hon påpekar också att arbetstakten och styrsystemen lett till höga sjukskrivningar, som kostar mycket. De taklösa vårdvalen är också kostnadsdrivande.
– Vi anser att organisationen behöver ses över, uppger hon och räknar upp mer inflytande och makt för personalen, bättre arbetsmiljö så att fler stannar kvar i vården. Vänstern vill också ta tillbaka mer vård i egen regi och få bort vinstintresset.
Men även de vill bygga ut primärvården, samt ge sjukvården mer resurser för att kunna börja arbeta långsiktigt hållbart.