Miljonbesparingar väntar i styrets budgetförslag

Sveriges kommuner står inför stora besparingsbehov. Så även Kristianstad. Om två år räknar man med att det saknas drygt 260 miljoner kronor i kommunkassan.

– Det här kommer att ställa stora krav på prioriteringar, men där sätter vi kärnverksamheterna främst, kvaliteten i skolan och omsorgen, säger Christina Borglund (KD).

I det stora hela landar styrets förslag enligt de planeringsförutsättningar som kommunstyrelsen tog beslut om i somras. Det innebär oförändrade budgetramar för nämnderna nästa år, alltså inga extra pengar för volymökningar som exempelvis fler barn och äldre. Det här slår trots allt hårdast mot de tre största nämnderna barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och arbete och välfärdsnämnden som därmed måste spara närmare 100 miljoner nästa år. En liten förändring har styret dock valt att göra. Barn- och utbildningsnämnden får nio miljoner som kompensation för löneökningar i de fristående skolorna, vilket man inte har fått tidigare. De här nio miljonerna får de nämnder som inte har volymökningar vara med och betala (se faktaruta).

Kommunens resultat 2019 landar enligt den senaste prognosen något bättre än tidigare beräknat: plus 39 miljoner i stället för 26.

– Det är ett resultat på 0,7 procent i stället för 0,5. Men det krävs betydligt bättre resultat än så. Vi behöver ligga på tre, gärna fyra procent, säger kommunalrådet Peter Johansson (M).

Kommunalrådet Pierre Månsson (L) poängterar att Kristianstad, trots det tuffa ekonomiska läget, har bättre förutsättningar än många andra kommuner.

–Närmare 10 av 33 skånska kommuner räknar med att gå med underskott i år. Där är inte vi. Och vi har goda år bakom oss, konstaterar Månsson som menar att det här förslaget ändå känns något bättre än de förutsättningar som lades fram i somras.

– Resultatet är bättre och det blir lite mer pengar till skolan. Men vi är inne i en resa som kommer pågå ett antal år där prioriteringarna kommer att vara ganska hårda.

Tillväxten har varit god under ett antal år. Det har gjort att man har kunnat hantera kostnaderna för allt fler barn och äldre, menar Månsson. Men prognoserna skrivs nu ner och allt färre i arbetsför ålder ska betala för allt fler äldre, den grupp som ökar mest i samhället.

Investeringarna ökar också i allt snabbare takt, delvis till följd av fler barn och äldre när nya förskolor, skolor och äldreboenden måste byggas. I år görs investeringar för 1,2 miljarder och låneskulden har ökat från 61 miljoner till drygt 1,6 miljarder på tio år. Det har flaggats för att investeringstakten måste ses över, men förslaget till investeringsbudget låg inte klart på måndagen. Det presenteras längre fram.

– Vi har jobbat med en översyn och den är inte klar. Det kommer att vara en putsning. Mot lägre investeringstakt, säger Pierre Månsson.

Förslaget ska vidare till kommunfullmäktige för beslut. Hur besparingarna kommer att påverka ute i verksamheterna är inte klart förrän de olika nämnderna lägger fram sina förslag till internbudget senare i år.

I förslaget på långsiktiga åtgärder ligger uppdraget till nämnderna kvar: att i februari nästa år även presentera förslag på effektiviseringar på tre procent av sina kostnader med full effekt från och med 2021. Det innebär cirka 150 miljoner kronor. En kommunövergripande effektivisering ska också göras under 2021 som motsvarar en procent av nettokostnaderna, cirka 50 miljoner.