Det klagade patienterna på i vården
”Vid 30 olika tillfällen har jag försökt få tag på läkaren på min mottagning, utan framgång.”Frustrerad patient
Till patientnämnden kan du vända dig om du har synpunkter på vården eller bemötandet du har fått. Patientnämnden är en självständig enhet inom Region Skåne, som har fokus på att hjälpa patienter att ta vara på sina rättigheter och anmäla om det blivit fel i vården. Här finns 15 handläggare som mot tystnadsplikt hjälper patienterna.
Under 2019 fick nämnden in totalt 5 370 klagomål i Skåne, en minskning med åtta procent från året innan. De flesta, 2 975, har valt att kontakta genom att ringa, 1 564 har gått genom e-tjänsten hos 1177 och 377 har skickat e-post. 446 har skickat brev.
– Det är intressant att många fortsätter att ringa oss. Många har komplicerade ärenden och vill gärna berätta om dem, det är inte som att klaga på en möbel och bara fylla i en blankett, säger Lena Malmström som jobbar på patientnämndens kansli.
De vanligaste klagomålen (1 569 fall) berör vård och behandling. Men även bristande kommunikation (1 481) och bristande tillgänglighet (893) toppar listan.
För sjukhusen i nordost, CSK och Hässleholm, kom det in totalt 271 klagomål, och för vårdcentraler i offentlig regi var det 1 195 ärenden, medan det var 720 var privata vårdcentraler.
I en granskning patientnämnden har gjort om just tillgänglighet, där de slumpvis valt ut 100 fall, har flera området pekats ut där vården kan behöva förbättra tillgängligheten. Några exempel:
Patienter har svårt att få kontakt med verksamheten eller vårdpersonal. De blir inte kontaktade trots överenskommelse, och har svårt att ta sig till mottagningen.
”Jag fick plats 27 i telefonkön. När jag äntligen var nummer ett slängdes jag ut ur kön. Fick senare veta att systemet är uppbyggt så att man kopplas bort efter två timmar.”Patient som försökte ringa sin vårdcentral.
Patientnämnden skriver att när patienter inte får kontakt med vården kan det leda till missnöje, oro och frustration. Problemet med bristande telefonkontakt finns såväl på sjukhusen som i primärvården, men är störst inom primärvården.
Det framkommer också att patienter får dålig information om vårdgarantins regler. Inom psykiatrin handlar det oftast om långa väntetider, exempelvis för utredningar av barn eller närstående.
”Mitt barn har väntat på utredning inom BUP i 1,5 år för misstänkt autism. Det ende beskedet jag fått är att det är 70 före i kön.”Orolig förälder
Långa väntetider i vården är också ett problem. Det kan handla om att man inte får boka tid när man väl kommer fram till vårdcentralen, för att tiderna är slut och man ska höra av sig när det nya schemat är lagt. Eller att det är långa väntetider till operation, ibland åtskilliga månader. En patient fick restriktioner om att ligga i plant ryggläge på sjukhuset, och operation var tänkt till inom några dagar. Det dröjde tio dagar, då patienten fick ligga still med risk för andra komplikationer inför operationen.
”Jag fick en tid för ny medicinsk bedömning som inföll under en sedan länge inplanerad resa. Det gick inte att omboka besöket, då skulle remissen skickas tillbaka till remitterande läkare och allt börja om från början.”Patient som behövde specialistvård
Trots att många klagar, har det totala antalet ärenden till patientnämnden minskat för andra året i rad. Vad det beror på är oklart.
– Men sedan lagändringen kom 2018 om att man kan vända sig direkt till vårdgivaren om man vill klaga på vården, har vi märkt en minskning. I början vågade regionen heller inte direkt hänvisa till patientnämnden, utan sa att man skulle vända sig till vården först. Vi fick det ändrat, säger förvaltningschefen Ann-Marie Scholander.
I och med att patienter kan vända sig till vårdgivaren gör det att man inte vet exakt hur många som klagar på vården i Skåne. De uppgifterna är inte med i patientnämndens sammanställning.
– Nej, det är aldrig med. Den statistiken har varken vården eller vi, säger Ann-Marie Scholander.