Lång kamp för covidsjuka – då finns rehabteamet intill

I maj förra året kom den första patienten som intensivvårdats i respirator på Centralsjukhuset för covid-19 till rehabiliteringen på Hässleholms sjukhus. Här finns organiserade specialistrehabteam, som fick i uppdrag att avlasta CSK och ta emot de sköra svårast sjuka patienterna.

Då härjade pandemin med sin första våg och patientkategorin av covidsjuka var ny.

Vad tänkte ni om att bli en del av covidvården?

– Att det var spännande. Vi ville hjälpa och göra skillnad för de här människorna, de har varit med om ett trauma, säger arbetsterapeut Åsa Ekman.

Tina Carlsson jobbar som sjukgymnast i teamet.

– Vi är duktiga på det vi gör, och det är roligt att kunna bidra och vara en del av detta, säger hon.

Fram tills nu har rehab i Hässleholm haft 15 inneliggande covidpatienter. Fyra av dessa vårdades mellan maj och juli förra året. Därefter följde en lugnare tid med nästan fem månader utan någon covidpatient på rehabiliteringen.

Sen kom julen 2020 – och efter det en våg av elva covidpatienter som behövde rehabvård i Hässleholm. Ett tag var det kö till avdelningen, som även tar emot andra patienter som till exempel drabbats av stroke.

Av de 15 som hittills legat på rehab i Hässleholm (för närvarande ligger tre covidpatienter inne) har 80 procent varit män, de flesta födda på 1940- och 1950-talen. De har varit olika sjuka när de kommit, de flesta sängliggandes och fortfarande i behov av syrgas, och vårdtiden har varierat mellan 9 och 49 dagar.

– Många har varit ganska dåliga när de kommit hit. De har olika utmaningar, det som sticker ut när det gäller covidpatienterna är andningsproblematik och svårigheter att syresätta sig, säger sjuksköterskan Elin Sjöö.

Rehabteamet av olika yrkeskompetenser involveras i vården, som utgår från en individuell plan. Till varje patient knyts en sjukgymnast och en arbetsterapeut, andra deltar i vården som konsulter: till exempel kurator, logoped, dietist eller en neuropsykolog som kontrollerar om det uppstått minnes- eller koncentrationssvårigheter.

Fokus ligger på livskvalitet. Funktioner och förmågor som blivit nedsatta ska återvinnas. En del covidpatienter kommer på benen ganska snart, andra får kämpa länge med sin rehab.

– Det kan vara många funktioner som ska tillbaka. Som att kunna äta själv, fixa sin egen frukost, och sköta sin egen hygien, säger Åsa Ekman.

Träning, träning, träning. Av gång, av styrka, av kondition, av balans. Återhämtning i egen takt. Samtidigt känner patienterna lättnad och glädje över att de överlevt.

– De har mycket tankar om att de varit nära att inte klara sig. Det är viktigt att ge dem lite extra tid att prata om vad de varit med om, säger undersköterskan Jenny Lind om sitt jobb nära patienterna.

Hon berättar också att många får lugnande mediciner till natten eftersom de har svårt att komma till ro om kvällarna och är nästan lite rädda för att somna.

I teamet runt dem som varit svårast sjuka i covid-19, där livet hängt på en skör tråd, ingår i ett tidigt skede även kurator, som också finns för anhöriga som behöver prata om det som hänt.