"Det kan vara skitsaker som leder till skjutningar”

Uppfattningen framförs av flera personer som Kristianstadsbladet har varit i kontakt med. Polisen, folk från kommunen, privatpersoner och andra engagerade i frågan på olika sätt.

Alla anser de att grupperingar på Charlottesborg och Gamlegården som ägnar sig åt narkotikaförsäljning till stor del ligger bakom skjutningarna i Kristianstad.

Konfliktnivån ska dessutom ha ökat efter att polisen 2018 satte upp övervakningskameror på Charlottesborg och tillsammans med kommunen och boende i området har stört knarkförsäljningen där på olika sätt. Försäljningen har därmed flyttat närmare centrala Kristianstad, med fler strider om territorier och kunder som följd.

Kristianstadsbladets kartläggning av individer som befinner sig i grupperna visar också att de har förmågan. Flera av dem har antingen skjutit själva, eller varit misstänkta för det, och/eller själva blivit beskjutna, visar domar och förundersökningar. Ytterligare några har dömts för vapeninnehav.

Men exakt varför de skjuter nu är oklart, då ingen av de nio skjutningarna som inträffat sedan 15 juni förra året har klarats upp. En orsak kan vara strid om försäljningsområden och kunder, men det kan också röra sig om att någon är skyldig någon pengar, tvister inom grupperingen eller att någon känner sig kränkt.

– Det kan vara rena skitsaker som leder till skjutningar, säger en person med insyn i gängvärlden.

Enligt uppgift kan det också vara flera år gamla händelser som ligger bakom de aktuella skjutningar.

Grupperingarna i de båda områdena skiljer sig åt. På Charlottesborg är det en hierarkiskt uppbyggd gruppering med en utpekad ledare.

På Gamlegården är det flera mindre grupper, där de ledande ”medlemmarna” ofta tillhör samma familj, som agerar på samma narkotikamarknad.

Lojaliteten inom nätverken är traditionellt väldigt stark, och det finns en tystnadskultur, det vill säga man pratar inte med polisen. Men enligt poliskällor har man på senare tid märkt att lojaliteter snabbt kan luckras upp. En tidigare vän kan snart vara en fiende.

I båda fallen finns olika nivåer inom grupperingarna. Allt från dem som polisen kallar ”springisar”, det vill säga personer som levererar knarket på gatan, till dem som tar in narkotikan i området.

Runt gängen finns också en svans med yngre personer som ser upp till de något äldre personerna i de kriminella nätverken, och som väntar på sin chans att ta en roll.

Personerna i de kriminella kretsarna bär ofta skottsäkra västar. Det framgår när polisen kontrollerar dem i olika sammanhang.

Hur och varifrån de får tag i vapnen varierar naturligtvis. Många av vapnen som används har enligt polisen sitt ursprung utomlands, inte sällan forna Jugoslavien. Även ombyggda gaspistoler används.

Det finns också misstankar om lokala vapenfixare. Den 23 januari förra året stoppade polisen en bil där föraren, en man i 30 års-åldern, misstänktes för drograttfylleri och olovlig körning. När polisen gjorde husrannsakan i mannens hem hittades förutom knark även en pistol tillsammans med 23 patroner och ett hagelgevär med avsågade pipor. I garaget hittades ytterligare ett stort antal patroner. På en annan fastighet som mannen hade tillgång till hittades ytterligare tre gevär med tillhörande ammunition.

Mannen hävdade att han köpt vapnen i Malmö för totalt 70 000 kronor för att avskräcka eventuella angripare efter att han själv utsatts för mordförsök året innan. Tingsrättens bedömning var dock att mannen hade för avsikt att sälja åtminstone några av vapnen. Som grund för det åberopades bland annat filmer som mannen hade på sin mobiltelefon, och som enligt rätten gav ”en bild av att han gör reklam för vapnen inför en eventuell försäljning”. Mannen dömdes för bland annat grovt vapenbrott.