Miriam Andersén: ”Varför har vi inte ett fungerande nät av nattåg i Europa? Klimatkrisen väntar inte.”

Resan tar 14 timmar och jag ska byta tåg i Köpenhamn, Hamburg, Düsseldorf, Venlo, Eindhoven och Breda. Sex byten, det kortaste på bara 3 minuter. Hoppas jag kommer fram idag!

Det är inte mer än sex år sedan Deutsche Bahn lade ner sina nattågslinjer, trots protester från många håll. Det var i december 2015 – alltså samtidigt som världens nationer enades om Parisavtalet – som Deutsche Bahn gick ut med att man tänkte lägga ner samtliga nattåg.

Redan då var jag chockad och frustrerad över att inte ha något alternativ till flyget för att ta mig till spelningar runt om i Europa. Nu är jag förtvivlad – jorden brinner och det enda man läser om är vansinnigt dyra snabbtågsbyggen, lyxhotell på räls och möjligen, i en rosig framtid, ett nattåg till Bryssel så att miljöpartisterna kan resa till EU-parlamentet på ett hållbart sätt. Det nattåget hade jag behövt idag, tack så mycket! Varför händer ingenting?

Mars 2022: läser i Kristianstadsbladet och Norra Skåne att SJ börjar köra nattåg till Hamburg i höst. Så det blev alltså inget nattåg till Bryssel. Det är ändå en god nyhet, men den väcker många frågor hos mig.

Att Snälltåget utökar nattågstrafiken till Berlin från några veckor om året till sex månader är ett stort steg i rätt riktning. Det skattesubventionerade nattåget till Hamburg är tänkt att avgå under vinterhalvåret då man inte räknar med någon vinst. Staten tar förlusten och överlåter vinsten till ett privat bolag, vilket man ju kan fundera över – även om jag uppskattar Snälltåget med sina mysiga restaurangvagnar.

Men fortfarande saknas de vitala direktförbindelserna till Amsterdam, Paris, Zürich, Prag. London ska vi inte tala om: prova att till exempel googla Kristianstad-London med tåg! 25-26 timmar, och du får tillbringa en god del av natten på en stationsbänk!

Så länge det ser ut såhär, kommer folk fortsätta att flyga. Under tiden väntar inte klimatkrisen. Varför har vi inte ett fungerande nät av nattåg till Europa? Varför satt Sverige med armarna i kors när Deutsche Bahn lade ner City Nightline och vi inte längre kunde åka snålskjuts på deras nattågslinjer? Varför kostar tåget numera alltid mer än flyget? Varför kostar bussen till tågstationen nästan dubbelt så mycket som att ta bilen, trots skenande bränslepriser?

Såhär illa är det: att resa med nattåget Kristianstad-Berlin den 16 juni kostar just nu 1176 kr och flyget Kastrup-Berlin samma dag 574 kr – inklusive tågbiljetten till Kastrup. Vem ska man vara arg på? Att resa klimatsmart kan bara inte vara en lyx eller ett skojigt alternativ för självuppoffrande klimataktivister år 2022. Det måste vara det självklara alternativet! För alla!

Min koldioxidskuld är inte liten. För jag kan berätta att jag under åren 2015-2020 flög till mina spelningar. Och flög. Och flög ännu mer. Ibland tre gånger i månaden. För det mesta till Berlin, Frankfurt eller Düsseldorf. Och trängseln på Kastrup bara ökade, så jag var inte ensam.

I december 2018, efter att ha flugit först till Kina, sen till London, kände jag att detta går bara inte längre. Jag stannade på marken under 2019. Så slog pandemin till, och nästan alla turnéer fick ställas in. Idag funderar jag på hur jag ska ta mig till spelningar i norra Spanien och Frankrike. Ska jag tacka nej? Eller skita i klimatet och flyga? Eftersom det inte finns nattåg till Paris, tar det enligt Deutsche Bahn 48 timmar att åka tåg till Bilbao, enkel väg.

Att välja tåget till Europa innebär idag de omöjligaste resor med upp till 10-11 byten, att man har gott om tid både för resan och för att hitta den (den tiden när man bara gick in på stationen och köpte sin biljett till utlandet är ett minne blott). Jag har också fått erfara vad som händer när man köper en del av resan hos ett bolag och en del hos ett annat. En försening och så har ingen ansvaret för att man kommer fram, varken praktiskt eller ekonomiskt.

Fakta: Fram till november 2014 avgick varje kväll ett City Night Line-tåg från Köpenhamn H, vars vagnar kopplades om under vägen söderut så att vissa gick till Amsterdam via Köln, några till Basel via Frankfurt och andra till Prag via Dresden. City Night Line var Deutsche Bahns internationella nattågsflotta, som förband Nordeuropa med Sydeuropa och Västeuropa med Östeuropa i ett genialt nät.

I december 2015 – alltså samtidigt som världens nationer enades om Parisavtalet – gick Deutsche Bahn ut med att man tänkte lägga ner samtliga nattåg. Österrikes järnvägsbolag ÖBB övertog en del av vagnarna, men de sträckor som de trafikerar sedan 2016 utgår från österrikarnas behov och ersätter inte de gamla utifrån Sveriges och Danmarks behov.

Sverige satsar för närvarande 260 miljarder kronor på snabbtågsstambanor (källa: Trafikverket/KB 15/2-22). I Danmark har tågsträckan ner till Rødby, Sydbanen, varit stängd i flera år för utbyggnad av snabbspår, och beräknas inte vara färdig förrän 2027.

Det är säkert bra att det byggs för framtiden, men det är just nu vi behöver ändra våra resvanor – inte om tio år, när det redan är för sent att nå 1,5-gradersmålet. Dessutom kan snabbtågen inte ersätta nattåg. Om man vill ta sig längre sträckor, till exempel till London, Barcelona eller Rom, krävs en kombination av nattåg och snabbtåg.

För övrigt anser jag att det bör tillsättas en medborgarförsamling (vilket på engelska heter ”citizen’s assembly”) för att frikoppla klimatpolitiken från partipolitiken.

Av: Miriam Andersén