CSK går back — har minskat på vårdplatserna

Sjukhusstyrelsen Kristianstad hade under fredagens möte uppe den ekonomiska situationen. Efter första kvartalet har CSK gått back med -20 miljoner. Bland annat har personalkostnaderna ökat med 17 miljoner mer, och inhyrd personal har hittills kostat 5,8 miljoner.

Samtidigt har sjukhuset lyckats förbättra tillgängligheten, särskilt när det gäller väntande till besök och till operation. Viss vårdproduktion har ökat, som till öppenvård och fler från andra landsting har sökt sig hit, mest från Blekinge.

Men det finns flera orosmoln. Kirurgens avdelning 61 har haft problem med bemanning, vilket gör att produktionen minskat och vårdplatserna har minskat till 13. Totalt har kirurgen på ett år minskat vårdplatserna från 48 till 35,4. Det har också bidragit till stora överbeläggningar, och vissa områden har en beläggning på över 100 procent (målet är 90). Detta har också medfört en sämre arbetsmiljö för personalen. Sjukhuset konstaterar dock att trots detta har inte sjuktalen ökat särskilt mycket.

Totalt har antalet vårdplatser på sjukhuset minskat från 272 till 240 på CSK när mars månad jämförs med föregående år. I hela Skåne har de minskat från 2 799 till 2 672.

För att få ekonomin i balans togs en handlingsplan, som innebär att drygt 39 miljoner kronor ska sparas in. Där ingår att sjukhuset ska minska kostnaderna för inhyrd personal, övertid och sjukfrånvaro på de flesta avdelningarna. På en del ställen blir det även minskad beredskap, som på anestesi, operation och IVA.

På barnavdelningen väntas även minskade kostnader för lokaler, it och telefoni och för speciallivsmedel. Infektionskliniken väntas minska sina kostnader genom att ta bort sex vårdplatser under sommaren. Medicin vill kunna minska antalet akuta prover och på vis spara pengar, samt genom att ändra vissa läkemedel.

På obstetrik-gynkliniken ska två vakanta tjänster inte ersättas, och inom ögonkliniken bedömer man kunna minska antalet timanställda. Inom öron-näsa-hals ska verksamheten sluta att köpa tjänster från Ystads lasarett, samt inte ersätta pensionsavgång och föräldraledighet.

– S ville ha en konsekvensbeskrivning och deltog inte i beslutet. Men vi tycker det är svårt att fram exakta sådana, och vi måste göra något för att få bukt med underskottet. Vi har tillit till att sjukhuschefen och hans lag har tagit fram bra underlag, säger styrelsens ordförande Patrik Holmberg (C).

Han betonar också att tio miljoner kommer att sparas inom administrationen.

– När man säger att man ska se över personalkostnader kommer det att få negativa konsekvenser för patienterna och medborgarna. Det blir negativt för vården, och regionen måste se på andra möjligheter. Var kan man göra besparingar, var kan man jobba mer effektivt? säger Malin Tillgren, tillförordnad ordförande för Vårdförbundet Skåne.

– Vi riskerar att det här sätter mer press på vårdpersonalen, som redan i dag har det stressigt. Man vill gärna få ner sjuktalen, men stressen gör att sjuktalen ökar. Kvinnodominerade yrken i offentlig sektor har redan höga sjukskrivningstal, säger hon.

I dagsläget är sjuktalen i snitt 18 dagar per person och år. För några år sedan var målet att det skulle ner till 14 dagar. Nu är målet för 2019 att det ska minska med i snitt 1,6 dag.