Politiskt ja till nytt badhus för 465 miljoner

Den styrande majoriteten S, L och C sa på onsdagen tillsammans med SD, V och Mp ja till badhusgruppens förslag att bygga ett nytt badhus för 465 miljoner kronor. Moderaterna yrkade avslag och kräver ett omtag av hela förslaget. M har KD och Åå med sig i den åsikten. KD har sedan tidigare krävt ett totalt omtag i en motion.

Kostnaden för det nya badhuset har vuxit med mer än 100 miljoner kronor sedan ett första beslut togs i kommunfullmäktige 2015. Då var priset satt till 340 miljoner. Det senaste förslaget var ett intervall på 440 till 460 miljoner. Det hade ändrats inför onsdagens beslut till en fast summa på 450 miljoner. 15 miljoner tillkommer för infrastruktur i anslutning till badet.

I slutet av förra året kunde Kristianstadsbladet avslöja att det var ett betydligt med omfattande badhus än ursprungsidén som hade vuxit fram. Den beräknade kostnaden var då uppe i 500 miljoner kronor och badhuset hade vuxit 3 000 kvadratmeter. Det blev en högljudd politisk debatt kring hur kostnaderna hade kunnat skena och kring innehållet. Debatten om placeringen på Näsby tog också ny fart.

Men trots diskussionerna var det badhusgruppens (de kommunala tjänstemän som arbetar med badhuset) förslag kommunstyrelsen sa ja till. Det innebär ett ja till det innehåll som Kristianstadsbladet tidigare har presenterat med bland annat 11 bassänger, varav en separat hoppbassäng, badlandskap och ute- och innerelax på totalt 1 000 kvadratmeter med bar. Man ska dock låta räkna på båda alternativen med träningsbassäng med antingen åtta eller tio banor. Det är de två dyraste alternativen i de kalkyler som badhusgruppen har tagit fram.

Kommunstyrelsen sa även ja till den detaljplan som möjliggör att bygga ett badhus på Näsby.

Kommunen och Sikab (ABK:s dotterbolag som ska äga och driva badhuset) har hittills varit oeniga om kostnadskalkylerna. Sikab räknar med en kostnad på 499 miljoner, men fick uppdraget från kommunen att spara sju procent, cirka 30 miljoner, genom samordningseffekter. Sikab varnade för att räkna på det sättet och kallade det för ”riskfyllt”. Men kommunstyrelsen väljer alltså ändå att gå vidare med en lägre kostnadsbild. I ett tidigare tjänsteutlåtande hade det lagts in att kommunen äger beslutsmandatet i projektet gentemot Sikab, men den formuleringen hade plockats bort inför onsdagens beslut.

Investeringskostnaden är en viktig fråga, men avgörande för hur kostsamt badhuset ska bli i framtiden är vad den årliga driftkostnaden (intäkter minus kostnader) landar på. Driftkostnaden hänger mycket på vad intäkterna blir och kommunen har kritiserats för att intäktskalkylerna bygger för mycket på antaganden.

2015 beslutade kommunstyrelsen om ett maxtak för driftkostnaden på 18,5 miljoner per år. Det nya beslutet innebär en höjning till 19,5 miljoner.

Både detaljplanen och beslutet om innehåll och kostnad ska vidare till kommunfullmäktige i april. Därefter påbörjas projekteringen av bygget. I februari 2019 ska kommunstyrelsen besluta om startbesked för byggprojektet. Då finns möjlighet för kommunen att backa.