Återstarta inte kraftverket i mitt namn tack!
För min del är det enda rätta att riva ut dammen, vårda minnet av all historisk mänsklig närvaro i området och därefter njuta av en fritt rinnande å och det vattenfall som kommer uppenbara sig på platsen. Dammar finns det många i kommunen, men större vattenfall är ovanligare. Detta i sig kommer berika områdets redan stora naturvärde. Över stora delar av världen och övriga Sverige rivs numera onödiga kraftverksdammar i åar och älvar. Det handlar om att optimera de dammar som ger en verklig effekt på elproduktionen, och riva resterande. En kraftverksdamm i ett rinnande vatten är vad en propp i ett blodkärl är för oss. Tydligt och logiskt, inte sant?
Alternativet är både etiskt tveksamt och betydligt dyrare, då kraftverket saknar de nödvändiga faunapassagerna och är i uselt skick. Jag är tveksam till att särskilt många kommuninvånare är intresserade av att lägga flertalet miljoner på en faunapassage förbi en utdömd damm. Lägg därtill kostnaden för att renovera själva dammen, och rusta upp turbinen med tillhörande turbinhus. Denna kostnad är i varje fall inget jag är intresserad av att bidra till med en enda skattekrona.
Nej, låt ån få bli fri igen, och sträva inte bakåt utan låt de som dömt ut dammen få vara de experter de faktiskt är.
Det är Hovdalaån väl värd, och dess många lite ovanliga invånare.
Frågan är i mina ögon varken estetisk eller praktisk, det är en ren etisk fråga. Vi som kommun har ingen rätt att sätta en propp i den blodåder som Hovdalaån är för naturen i kommunen. Vår skyldighet är att se vår roll i ett större sammanhang, och göra historiska misstag ogjorda så gott vi kan. Tiden när små åar behövde dämmas upp är passerad sedan länge. Ser vi till ett större perspektiv rivs nu dessa smådammar ut över stora delar av världen. Hovdala Slott, närmaste grannverksamheten, får numera sin el från solen. Där följs utvecklingen.
Zidi Holster
Hässleholm
