Annons

Bygg bort risker med skyfall

Alla kommuner ska senast vid årsskiftet ha tagit fram en Vattentjänstplan, bland annat ska beskriva hur man ska hantera skyfall.
Risker med vatten • Publicerad 8 januari 2024
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Skyfall i somras över Hässleholm som orsakade översvämningar.
Skyfall i somras över Hässleholm som orsakade översvämningar.Foto: Sofia Åström

Det är ett växande problem, där klimatförändringar och tätare städer allt oftare skapar en perfekt storm som leder till översvämningar och följdskador.

Dagvatten är i huvudsak regn- och smältvatten, men kan också vara grundvatten som tillfälligt tränger upp. När allt går som det ska tränger dagvatten ner i marken av sig självt. Men när ytorna är hårdgjorda, som i städer där alla gator och trottoarer är asfaltsbelagda eller består av marksten, får vattnet svårt att rinna undan.

Annons

Tillgängliga ytor för dagvatten att rinna undan minskar hela tiden i städerna. Vi bygger ut och förtätar. Belastningen ökar. Klimatförändringar leder också till ökade mängder nederbörd. I flera svenska städer har vi sett svåra översvämningar, som stör det dagliga livet och som rinner ner i källare till fastigheter där vattnet orsakar skador för höga belopp.

Dagvattnet kan ledas bort i ledningar under jord, eller ovan jord i öppna system, det kan också omhändertas på plats genom tillfällig fördröjning.

Många kommuner separerar inte avlopp och dagvatten. Det konstaterade en statlig utredning senast 2017. Detta är viktigt att göra, om det regnar mycket måste systemen klara av att ta hand om vattenmängderna. Det får inte bli så att avloppsvatten rinner ut i källare och vattendrag.

På många ställen diskuteras öppna dagvattenlösningar på marken för att klara av att ta hand om större vattenmängderna. Det är en bra lösning på vissa platser, men i urbana miljöer kan det vara svårt att få till de ytor som behövs. Vi kan inte riva upp hela stadskärnor, vi måste också finna lösningar under mark.

En sådan lösning kan vara att använda större rör som fördröjningsmagasin. De är täta och påverkar inte omgivande grundvattennivå, om man inte så önskar. Väljer man betongrör har de en bevisad lång livslängd. De tål stora belastningar och kan därför ligga på större läggningsdjup och det går att återanvända lokala schaktmassor vilket sparar transporter, miljö och naturresurser.

Att det finns ett stort behov av förnyelse av svenska VA-nät är välkänt. När man nu återinvesterar eller bygger nytt, gäller det att undvika att hamna i samma situation som vi nu är i. Att då välja rör med lång livslängd och större kapacitet är att framtidssäkra både för budgeten och miljö.

Här behöver vi en ny syn på vad som är möjligt, hur det ska finansieras och vilket tempo som vi behöver för att framtidssäkra ledningsnätet. Låt 2024 bli året vi slutar sopa VA-problemen under mattan – men gräv gärna ner dem.

Erik Simonsen

Heidelberg Materials Cement Sverige

Alexander Lundgren

Annons

Benders Sverige

Joel Dahlgren

Dahlgrens Cementgjuteri

Oscar Ekefäll

S:t Eriks

Annons
Annons
Annons
Annons