Den ekonomiska ”krisen” i Osby kommun är konstruerad

Resultatet för 2023 var minus 33,2 miljoner kronor. Det underskottet förklaras i sin helhet (och lite till…) av att man valt att ”utrangera” de gjorda förberedelserna för Osby ishall, projektet Örkenedsskolan och några projekt till. Det var engångskostnader på 35 miljoner kronor under 2023 som man varit tvungen att ta eftersom man beslutat att avbryta dessa projekt. Resterande del av kommunens verksamhet gick med plus under 2023. Alltså ingen kris i den löpande verksamheten, och ingen anledning till besparingar i verksamheten för ett underskott som inte finns.

Hur ser det då ut på bankkontot? Verksamheten genererade under 2023 cirka 45 miljoner nya friska kronor in på kommunens bankkonto. Så inte heller där är det någon kris. Kommunen har gott om pengar på bankkontot. Kommunens likviditet är god. Låneskulden då? Ibland hör vi ju hävdas att kommunen har så stora lån att det inte går att låna en krona till. Tittar vi på de senaste siffrorna från Kommuninvest så ligger Osby kommun-koncern nästan precis på genomsnittet för landets kommuner. Inget uppseendeväckande där heller. Och ja, jag vet att kommunen tagit upp nya lån under 2023.

Men när nya jämförelsesiffror med andra kommuner kommer, så kommer vi att se att det har även andra kommuner gjort. Och dessutom så har inflationen gjort att den tidigare låneskulden, mätt som andel av kommunens intäkter, har reducerats, på samma sätt som inflationen hjälper till att ”betala” det egna huslånet. Osby kommun har alltså inte sämre möjligheter än andra kommuner att finansiera kommande investeringar med egna medel eller lån.

Så till 2024. Utfallet för årets första månader, och en ”prognos” för helåret 2024, presenterades för kommunstyrelsen den 20 mars. Kommunikationen från denna uppföljning fokuserar helt på “prognosen” för helåret, minus 23 miljoner kronor. Samtidigt förtigs att det verkliga utfallet Osby kommun för årets första månader i stället är ett överskott, på hela 9 miljoner kronor.

För att sedan förvandla detta överskott på 9 miljoner till en ”prognos” på minus 23 miljoner så trollas de överskott som finns i olika verksamheter efter årets första månader helt enkelt bort i prognosen. Och utfall i ekonomisk balans för andra verksamheter förvandlas till antaganden om stora underskott för helåret, utan att några grunder för det redovisas.

Baserat på denna ”prognos”, argumenterar man sedan att det kommer att krävas kraftfulla politiska beslut för att reducera detta icke-existerande underskott genom ytterligare besparingar på personal, lokaler och material.

Varför dessa dimridåer? Kan det möjligen vara så att man som så många andra nytillträdda kommun- och företagsledningar vill skapa en så negativ bild som möjligt av utgångsläget, för att sedan kunna visa hur framgångsrika man själva varit med att hantera situationen.

Eller kan det i stället vara så att man vill skapa ett konstruerat ”krismedvetande”, för att ta detta som anledning till att driva igenom beslut om nedskärningar och avvecklingar i linje med sin politiska vilja, utan att behöva stå för det själva?

Hursomhelst, frågorna är för viktiga för att kommande beslut om betydelsefulla delar av kommunens verksamhet inom olika områden skall fattas baserat på ett ”krismedvetande” som konstruerats utan stöd i det verkliga utfallet.

Kanske finns det anledning för kommunens revisorer att granska hur relevant denna ”prognos” och detta konstruerade ”krismedvetande” är som underlag för kommande beslut.

Och kanske det finns utrymme för väl insatta ekonomijournalister vid ortens tidning att fortsätta granska kommunens ”information” och ”prognoser”. Det skulle hela Osby kommun och dess framtid må väl av.

Bengt Eriksson

En enkel ekonom, med rötterna och hjärtat i Göinge…