”Det är ju ni som måste slå näven i bordet och vara obekväma”

Personal som ensam eller med någon ovan ska vårda ett antal multisjuka vårdtagare. Alla med specifikt vårdbehov. Undrar om anhöriga blivit informerade om eventuella risker. Eller man invaggar dessa i falsk säkerhet.

Man flyttar omkring personalen på olika avdelningar och enheter och sen kallas det för effektivt. Det är att fara med osanning. Man eller personalen ska vara positiva, då ordnar sig allt. En skröna enligt mig. Ingen vettig människa kan ärligt tycka att omsorgens nya scheman är hälsosamma att arbeta efter.

Arbeta mer dagar men kortare. Det finns ingen förnuftig strategi alls i schemaläggningen. Jag tror inte cheferna själva skulle vilja arbeta efter dessa. Enligt cheferna är vi alltid kritiska till förändringar.

Passar det inte kan vi söka nytt arbete eller skola om oss. Detta sagt av nästan nyanställda chefer till oss som arbetat länge. Vi som vet av erfarenhet hur omsorgen försämrats Det är inte jag som sökt till det dåliga utan det dåliga har sökt upp mig.

Uttrycker vi personal vårt missnöje till kommunal, blir svaret ofta att vi ska ta upp problemen med chefen. En förolämpning eftersom vi är många som försökt prata med chefen tills man gett upp och istället sökt upp facket. Påståendet att kommunal sitter i arbetsgivarens knä. ligger det måhända en uns av sanning i. Var är eldsjälarna? Har ni glömt bort hur det ar att jobba på golvet.

Ni har blivit paragrafryttare. Det är ju ni som måste ifrågasätta lagarna, slå näven i bordet och vara obekväma. Ni om några måste stoppa vansinnet som brer ut sig i omsorgen. Kavla upp ärmarna och ta striden. Detta ska ju inte medlemmar behöva göra ideellt, för sina kolleger. Medan kommunal äter och dricker gott på dyra restauranger för medlemmarnas pengar.

Elisabet Olsson

Kristianstad