Det behövs personal också för att utföra operationer
Mitt jobb som narkosläkare består i att bedöma de patienter som behöver opereras för att tillsammans med kirurgen som ska göra operationen avgöra vilken typ av anestesi (alltså sövning, bedövning och så vidare) som är bäst för just denna patienten som ska göra just denna operation. I det ingår att bedöma patientens bakomliggande sjukdomar, anatomi, det aktuella tillståndet, laboratorievärden med mera. Sedan bedömer man om det finns specifika risker och om det krävs någon speciell övervakning, för att vi säkert ska kunna genomföra en narkos och operation där potentiellt livsfarliga ingrepp och läkemedel är inblandade.
”Sedan ser vi till att patienten vaknar lugnt, att de börjar andas igen på ett bra sätt och att de inte har ont efter operationen.”
Därefter genomför vi anestesin – ger läkemedel, kanske lägger en speciell bedövning, tar kontroll över patientens andning, ser till att hjärtat slår lagom fort och blodtrycket är tillräckligt för att blodet ska kunna cirkulera. Och såklart att patienten inte har ont. Ibland behöver vi ändra vår anestesi utifrån hur operationen går. Sedan ser vi till att patienten vaknar lugnt, att de börjar andas igen på ett bra sätt och att de inte har ont efter operationen. Detta gör vi såklart inte själva. Vi har hjälp av våra anestesisjuksköterskor som i många fall själva genomför anestesin och övervakar patienten. Och våra sjuksköterskor på uppvakningsavdelningen som fortsätter att övervaka patienternas livsviktiga funktioner som andning, cirkulation och medvetande samt behandlar smärta, illamående och rädsla. Vi har också undersköterskor som hjälper oss att förbereda operationsborden, plockar fram utrustning, assisterar med uppkoppling av övervakning och vid sövningen. Och som håller patienten i handen. Vi brukar kallas anestesisidan.
”Operationssjuksköterskan har också ansvar för renheten på operationssalen, att alla instrument är sterila och att vi minskar risken för livsfarliga infektioner.”
Sen behövs såklart en kirurg som ska genomföra själva ingreppet, och som såklart är specialiserad på sitt område. De diagnostiserar patientens sjukdom eller tillstånd, bedömer utifrån patientens bakomliggande sjukdomar, anatomi, nuvarande tillstånd med mera vilken operation som behövs i just detta fallet. Sedan genomför de ingreppet. Ibland behöver man byta ingrepp mitt under operationen då ny information kommer fram. De följer också upp patienten efter operationen, bedömer om ytterligare behandling behövs, kanske ytterligare en operation? De gör såklart inte detta själva. De har hjälp av operationssjuksköterskor som assisterar under operationen, som vet precis vilka instrument som behövs till just denna operationen och i precis denna stunden där vi står och har det redo i handen. Operationssjuksköterskan har också ansvar för renheten på operationssalen, att alla instrument är sterila och att vi minskar risken för livsfarliga infektioner. De har också hjälp av undersköterskor som vet var alla instrument och nålar och trådar finns, som hjälper till att sterilt duka upp instrument och som hjälper till att märka upp och lämna de prover som kan vara avgörande för patientens behandling.
”Men att bli en bra kirurg, narkosläkare, anestesisjuksköterska, operationssjuksköterska eller undersköterska är inte bara något som man kan läsa i en bok.”
Vi går alla våra olika grundutbildningar. Men att bli en bra kirurg, narkosläkare, anestesisjuksköterska, operationssjuksköterska eller undersköterska är inte bara något som man kan läsa i en bok. Det kräver en lång upplärningsperiod med bra och erfarna handledare för att bli duktig och kunna göra ett bra jobb.
Så ja, det finns tomma operationssalar i hela Skåne på fredagarna, och även på andra veckodagar. Men en tom operationssal kommer man inte så långt med. Sjukvårdens största resurs är dess personal. Var rädda om oss.
Malin Kollind
narkosläkare Kristianstad