Det finns inga genvägar, bara bra förebilder
I en grogrund som denna var det inte konstigt att jag i stort sett lärde mig läsa på egen hand och att jag tidigt blev en bokslukare.
Men så har inte alla barn det. Långt ifrån. Väldigt många barn har lätt för att lära sig läsa, men för en stor mängd av våra barn är inte vägen till läsningen särskilt lustfylld eller rolig. Det är ett hårt slit fram till den dagen man knäckt koden och själv kan ta till sig olika texter. För läsningen skiljer sig inte från något annat man vill bli bra på. Man måste göra jobbet, och det är nästan alltid ett jäkla slit.
Men finner man inte det lustfyllda läsandet i sig själv, är det ändå viktigt att man får det på andra sätt. Lite som att gå på en fotbollsmatch och se sina idoler spela, för att av det få inspirationen att göra det hårda slitet på träningen själv.
Därför kräver även läsningen förebilder. Det är extremt viktigt att vi ger våra barn en lustfylld läsupplevelse i form av högläsning för att de ska förstå, och orka, sin egna träning. Se att det finns ett mål med allt slit.
Vi börjar tappa de här sakerna i Sverige. Både goda förebilder för läsningen och insikten om att man måste göra jobbet för att komma någonstans. Just därför är inte Pisa-resultatet ett skolresultat, det är ett samhällsresultat. Vi kan tyvärr inte lämna över läsansvaret till någon annan att fixa det åt oss. Vi måste alla vara delaktiga.
Det är därför viktigt att vi som politiker visar läsningens betydelse och stärker detta i våra beslut, precis som vi gjort med skolresan i Östra Göinge. För det finns inga genvägar, bara hårt slit och goda förebilder.
Olof Lindqvist
Centerpartiet i Östra Göinge
(Som lärt en och annan elev att läsa)
”Därför kräver även läsningen förebilder. Det är extremt viktigt att vi ger våra barn en lustfylld läsupplevelse”
