Djupa eftertankar kring den svenska skolans dåliga resultat
Bland annat tycker man numera att vinstuttagen i de stora friskolekoncernerna blivit alltför stora. Den svenska skolans dåliga resultat i internationella jämförelser har också stämt till djup eftertanke.
1. När friskolereformen beslutats av riksdagen 1992, fastslog dåvarande statsministern Carl Bildt att Sverige därmed skulle få världens bästa skola.
2. Ganska snart konstaterades i flera utredningar att reformen ökade segregationen i skolan. Detta berodde bland annat på att förtur i skolorna kunde erhållas beroende på kötid. Smarta föräldrar kunde få plats för sina barn om de ställdes i kö vid födseln.
3. Reformen grundades bland annat på att man nu skulle få välja skola. Det kallades för valfrihet. Men alla som väljer en viss skola får inte sitt val om inte platserna räcker, det vill säga valfrihet kan inte upprätthållas. DN, den största borgerliga tidningen i Sverige, uttalade för ett par år sedan på ledarplats att detta egentligen inte avsåg valfrihet utan en rätt att lämna önskemål om en viss skola. Sveriges riksdag har alltså genom lag, gett svenska folket rätt att lämna önskemål om skola, och låtsas att det handlar om valfrihet!
4. Skolpengen är lika för barn i friskola och kommunal skola. På grund av segregationen är andelen barn med behov av särskilt stöd större i kommunala skolor. Därmed får friskolorna pengar de inte behöver. Pengar som skulle gått till barn med särskilda behov i de kommunala skolorna.
5. Friskolorna har lägre andelar lärare med rätt utbildning än de kommunala och i mindre utsträckning bibliotek och skolbespisning.
6. Vinster genereras i friskolorna i miljardbelopp varje år sedan de stora skolkoncernerna tillkom. Vid minst två tillfällen har riksdagen förelagts förslag om vinstbegränsning. Men förslagen har ej antagits. När Roger Akelius för någon vecka sedan försökte köpa stora delar av Academedia med ambitionen att vinst ej skulle tas ut fortsättningsvis, blev friskoleentusiasterna bland ägarna så förtvivlade att köpet ej blev av.
7. I omgångar har konstaterats att friskolorna sätter för höga betyg i förhållande till dess elevers prestation på nationella prov. Detta har resulterat i att högskolor och universitet flera gånger konstaterat att friskoleelever presterar sämre första året på högskoleutbildningar jämfört med elever från kommunala skolor. Den senaste utredningen härom kom för några dagar sen och avsåg de senaste tio åren! Således har en rejält stor orättvisa drabbat elever från kommunala skolor som egentligen i stället skulle fått ytterligare högskoleplatser.
8. I massmedia har redovisats att ett antal friskoleägare använt skolpengar till synnerligen märkliga investeringar av privat natur. Likaledes olagliga betygsändringar, gjorda av skolledare och även ej genomförda undervisningsinsatser.
Har vi genom friskolereformen fått världens bästa skola? Löser regeringens aviserade förslag till riksdagen de problem som ovan beskrivits?
Torsten Jeppsson
”På grund av segregationen är andelen barn med behov av särskilt stöd större i kommunala skolor. Därmed får friskolorna pengar de inte behöver.”
