En enda varg i Skåne är en varg för mycket
Fruktansvärda och blodiga attacker där de försvarslösa tamdjuren under stort lidande och dödsångest slits sönder av de blodtörstiga bestarna. Vi ska inte heller glömma de drabbade djurägarna som djupt skakas av åsynen av sina ömt vårdade skyddslingar där de ligger blodigt lemlästade.
För inte så länge sedan fann en bekant 36 dödligt sönderslitna tackor och många lamm som förgäves försökte dia sina döda mammor. En fasansfull upplevelse för de drabbade.
För politikerna i Stockholm och byråkraterna på länsstyrelserna verkar det bara vara kalla siffror och man tycks inte bry sig om varken de människor som lever och verkar på landsbygden eller deras betesdjur som är en förutsättning för landskapets mångfald. Utan betesdjur försvinner än mer av våra sköna och artrika betes- och ängsmarker, som istället omvandlas till enformiga och artfattiga granplanteringar.
”Vi har nu en snabb tillväxt av vargstammen och de fruktansvärda vargattackerna kommer att bli allt vanligare om inte politikerna i Stockholm vaknar upp.”
Viljan och möjligheten att ha betesdjur är också livsviktig för vår inhemska matproduktion. Därför måste vi lyssna på och värna om djurhållarna på landsbygden.
Vi har nu en snabb tillväxt av vargstammen och de fruktansvärda vargattackerna kommer att bli allt vanligare om inte politikerna i Stockholm vaknar upp.
Som naturvän anser jag att vargstammen måste reduceras starkt. I Skåne räcker det med en vild varg för att det ska bli problem – alltså inga vargar i Skåne!
Leif Nilsson, Osby
