Inför regelbundet nyhetstittande på högstadiet
För att uppnå detta är det avgörande att elever utvecklar en djup förståelse för samhällets funktioner och sammanhang, inklusive grundläggande språkkunskaper i svenska och en god insikt i samhällsfrågor.
Införandet av regelbundet nyhetstittande på högstadiet skulle spela en viktig roll i att stärka elevernas kritiska tänkande och deras förståelse av den omvärld de lever i. Det skulle dessutom främja respekt för andras åsikter och väcka ett samhällsengagemang som i förlängningen kan leda till ökat deltagande i föreningslivet. Ett starkt föreningsliv har visat sig vara en viktig faktor för demokratisk utveckling och ökad tillit till samhällets institutioner.
Ett relevant exempel på detta är Robert D. Putnams studie Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy från 1993. Putnam visade att regionerna i norra Italien, där civilsamhället och föreningslivet är starkt, präglades av effektivare institutioner, bättre politisk styrning och lägre korruption. I södra Italien, där engagemanget i civilsamhället var svagare, ledde detta till lägre tillit för myndigheter och ineffektivare politisk styrning.
Genom att införa obligatorisk nyhetssändning i skolan i pedagogiskt syfte kan elevernas intresse för samhällsfrågor väckas till liv. Detta skulle även gynna deras kritiska tänkande samt förbättra deras förmåga att förstå både skriftlig och muntlig information. Nyheterna skulle kunna integreras i ämnen som samhällskunskap och svenska, och bidra till koppling mellan aktuella händelser och den teoretiska undervisningen.
Forskning visar dessutom att visuella medier kan vara särskilt fördelaktiga för elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Regelbundna nyhetsinslag skulle därför kunna hjälpa alla elever att ta till sig viktig samhällsinformation på ett mer effektivt sätt.
För att maximera denna pedagogiska metod bör nyheterna följas upp med diskussioner i klassrummet. Detta skulle ge eleverna möjlighet att reflektera över innehållet och utveckla sina egna ståndpunkter, och främja åsiktsmångfald.
Frågan är särskilt aktuell då ungdomar i allt större utsträckning tar del av nyhetsinformation via sociala medier och andra källor som inte alltid är tillförlitliga eller bygger på vetenskaplig grund. Detta innebär en risk för att unga människor får en skev bild av verkligheten vilket i värsta fall kan leda till radikalisering.
Vidare finns det många ungdomar som växer upp i hushåll där föräldrarna har begränsade språkkunskaper och därför inte får samma tillgång till svensk nyhetsrapportering som barn i svenskfödda familjer. En obligatorisk nyhetsmorgon i skolan skulle därmed kunna fungera som en jämställdhetsåtgärd och bidra till att minska kunskapsklyftorna i samhället.
Peter Horntvedt
”En obligatorisk nyhetsmorgon i skolan skulle därmed kunna fungera som en jämställdhetsåtgärd och bidra till att minska kunskapsklyftorna i samhället.”
