Personalen döms utan att få göra sina röster hörda

Brukaren ändrade då beteende, sa till personal och sjuksköterska att målet istället var att bli hjälplös och omhändertagen.

Personal observerade att brukaren la sig på golvet och rullade ur sängen. Personal försökte med övertalning, stöttning och med rullator få upp brukaren som nekade hjälp, det hämtades lift och kunnig personal från annat boende så att brukaren kom upp. Personal, sjuksköterskan och även arbetsterapeuten försökte förmå brukaren att behålla sina förmågor. Flera gånger larmade personal och brukaren själv ambulans och denne kom till CSK (centralsjukhuset i Kristianstad), men skickades ganska omgående tillbaka.

Ambulanssjukvårdare och räddningstjänst hjälptes åt och brukaren kom till CSK. Akut psykiatriambulans larmades, brukaren hamnade på Lunds psykakut, men skickades hem omgående.

Personalen ringde, SMS:ade och mailade enhetschefen, bad om vägledning, svaret var alltid” brukaren kan och ska klara sig själv ”. Möte hölls med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), socialt ansvarig samordnare (SAS), enhetschef, handläggare, sjuksköterska, personal på boendet. Sjuksköterskan och personal framhöll att situationen var ohållbar, brukaren borde flyttas till ett anpassat boende, men det bestämdes att brukaren skulle stanna kvar.

När brukaren åter kom till CSK med ambulans tog enhetschefen beslut om att brukaren vid hemkomsten skulle flyttas till ett mindre rum i nära anslutning till personal. Detta rum var väldigt litet, där fanns endast en vanlig säng ingen vårdanpassad säng. En kort tid efter åkte brukaren igen med ambulans till CSK, vid hemgång fick brukaren slutligen plats på ett anpassat boende, så som brukaren önskat. Uppdraget för personalen är att stötta brukare till ett självständigt liv, som personal försökte man att motivera brukaren att inte överge sina förmågor, när detta ändå inte lyckades utfördes omvårdnad trots att förutsättningarna var svåra i det trånga rum där brukaren placerades.

Brukaren fick hjälp av personal med lift till och från säng/toalett, renbäddning, tvätt, hjälp av sjuksköterska, hjälpmedel från arbetsterapeut, tät tillsyn (finns inga larm på boendet), medicin, mat, dryck, motiverande samtal, ambulans, psykiatriambulans, inläggning på CSK. Vid dom tillfällen brukaren låg kvar på golvet var det medan personal hämtade hjälp i form av lift och annan personal eller i väntan på ambulans, även vid tillfällen när brukaren nekade hjälp från personal.

Enhetschefen för boendet jobbar inte kvar, personal har kallats till samtal med MAS och och SAS. Möte med personal, tillfällig enhetschef, områdeschef, facklig representant, HR-chef samt stödpedagog. Områdeschefen sa att ”det brustit i alla led”, men enbart personalen på boendet hängs ut. Enhetschef handläggare samt MAS och SAS har fått information men valt att inte agera. Avvikelser har inte hanterats, hjälp och vägledning har uteblivit trots vädjan från personalen.

Patrik Åbergs uttalande är beklämmande, han dömer utan att låta personalen göra sig hörda. För övrigt jobbar personalen för trygghet med struktur, god omsorg och omvårdad för sina brukare.

Samtliga i personalgruppen på det aktuella boendet