Annons

Se Karsholms solcellspark i soligare dager

Solcellsparker på åker- och skogsmark har seglat upp som en het potatis de senaste åren. Solcellsparken på Karsholm är inget undantag.
Energi • Publicerad 6 februari 2024
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
En mätstation har satts upp på marken vid Karsholm för att studera hur solljuset infaller.
En mätstation har satts upp på marken vid Karsholm för att studera hur solljuset infaller.Foto: Lasse Ottosson

Människan tenderar att ogilla stora förändringar. De brukar bemötas med motstånd. Solcellsparken på Karsholm är inget undantag. De boende i närområdet ryser av blotta tanken på hur solcellsparken kommer att skapa dramatiska förändringar i det natursköna landskapet.

Det är inte så konstigt att den stora solcellsparken initialt möts med skepsis. Det ligger helt och hållet i det svenska lynnets natur. Vi får dock hoppas att Kristianstadsbornas allmänna inställning mjuknar ifall vi ser det hela i ett bredare (och därmed ljusare) perspektiv.

Annons

Så här är det. Vi kommuninvånare är med största sannolikhet överens om att lokalt producerad solenergi är väsentligt bättre än importerad fossil energi. Vi kommuninvånare är med största sannolikhet också överens om att lokalt producerade livsmedel och företagande på landsbygden är något att värdesätta. Det bör här nämnas att Karsholms Gods spelar en nyckelroll i Kristianstads livsmedelsproduktion. Karsholm är en av delägarna i Råbelöf Ströö Karsholm HB som årligen utvinner livsmedel ur vår bördiga Kristianstadsmylla till ett värde om minst 50 miljoner kronor (Bolagsverket).

Det är dock så att jordbruk är en riskfylld verksamhet med låga marginaler och riskerna ökar i takt med klimatförändringarna. För att vår stolta livsmedelskultur tillika Kristianstads varumärke över huvud taget ska leva vidare krävs nya intäktsben för att minska jordbruksföretagens utsatthet. Att anlägga solcellsparker på marker som inte lämpar sig för jordbruk är i ett större perspektiv ett utmärkt sätt att nå flera olika samhällsnyttor.

Kort och gott handlar det om ett bättre resursutnyttjande av marker med låg bördighet, att våra systemkritiska jordbruksklenoder kan leva vidare och sist men inte minst att beroendet av fossila bränslen från diktaturer minskar. Det må så vara att storskaliga solcellsparker inte är de allra vackraste pjäserna att pryda naturen men det går verkligen att argumentera för att samhällsnyttorna i andra vågskålen överväger den estetiska belastningen. Med detta hoppas jag att Kristianstads solparksskeptiker kan se solcellsparken på Karsholms marker i något soligare dager. Vi vill alla planetens bästa.

David på Österäng

”Kort och gott handlar det om ett bättre resursutnyttjande av marker med låg bördighet”
Annons
Annons
Annons
Annons