Annons

Tack och lov för de 15 bromsklossarna längs ån

Årets vintersäsong inleddes med att stora regnmängder föll på vattenmättad mark. Det innebar att Vramsån steg till nivåer som ingen nu levande person tidigare upplevt.
Översvämningsläget • Publicerad 27 januari 2024
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vramsån svämmar över alla sina bräddar.
Vramsån svämmar över alla sina bräddar.Foto: Mikael Persson

KB/NSk visade bilder på hur översvämningsområdet vid Gärds Köpinge sträckte sig till socknens kyrkogård. Det kunde dock ha varit mycket värre. Köpinge-borna borde kanske rikta en tacksamhetens tanke till de femton ägarna av dämmen som bromsat upp vattenmassorna som forsat ner från cirka hundra meters fallhöjd. Vattnet bromsas inte enbart upp utan dämmena pressar också upp miljontals kubikmeter vatten på marker där det inte gör någon skada utan istället bildar flera kvadratmikometer våtmarker. Det mesta av det vattnet nådde aldrig byn, utan sjönk ner i jordlagren och bildade nytt grundvatten.

MSB har tagit fram en översvämningskartering längs Helgeå där dessa dämmens avbördningsförmåga räknats in. En sextonde bromskloss (Skättilljunga kvarn, Tollarp) revs sommaren 2018 och försvagade därmed de framtagna beräkningarna. Kristianstads kommun, som äger dämmet, ålades av Länsstyrelsen att antingen anlägga en fiskväg eller riva dämmet.

Annons

Fiskvägen beräknades kosta 650 000 kronor att anlägga och cirka 5 000-10 000 kronor årligen att underhålla. Kommunen valde utrivning. Det har visat sig att enbart efterarbetet till rivningen har kostat 3 000 000 kronor. Det är väl ett typiskt sätt för politiker att räkna när det gäller andras pengar. För det priset har Tollarps-borna förlorat en vacker vattenvy, samt ål och stormusslor sina livsutrymmen.

Länsstyrelsen tycker att skadan inte är stor nog utan är på gång med att riva ytterligare två dämmen i ån. Man kallar det för att restaurera och återställa ån, sådan den var innan dämmena byggdes. Det går inte. Även om inledningen av denna vinter bjöd på höga flöden är det ett intet mot medeltidens då båtar med handelsvaror kunde ta sig ända till Gärds Köpinge.

I Veberöds ån driver man ner stockar i marken för att hindra vattenmassor att spolas nerströms och orsakar stora skador. Man vet inte om anordningen kommer att fungera. I Vramsån har vi fortfarande femton funktionsdugliga dämmen med århundrades prövningstid. De lyder under ständigt rivningshot. Trots beräkningar om nederbördsrikare vintrar och fördubbling av antalet torrdagar sommartid fortsätter Länsstyrelsen sin rivningsagenda som om klimatet är oföränderligt.

Dämmena fungerar i båda riktningarna. De minskar såväl översvämnings – som uttorkningsrisk.

Vi har idag en översvämningssituation som är värre än någonsin. Vid Länsstyrelsens utrivning av dämmen i Vramsån kommer avbördninngen att försämras och betydligt mer vatten att nå Helge å och utgöra en broms för det vatten som snabbast möjligt måste passera Kristianstad.

Min tro är att Länsstyrelsen inte besitter de kunskaper som krävs för att mildra effekterna av

kommande klimatförändringar. Sådana frågor borde lyftas bort från den myndigheten. Kanske är

MSB, SMHI och SGU kunskapsmässigt bättre rustade än Länsstyrelsen i det hänseendet.

Gunnar Olsson

Vattenkraftens Vänner

”Vi har idag en översvämningssituation som är värre än någonsin.”
Annons
Annons
Annons
Annons