Lättare när 5 miljoner vaccinerades 2009 — vaccinsamordnaren vet varför
Året var 2009. Svininfluensan hade kommit till Sverige på våren, och senare börjat skörda enstaka dödsoffer i landet. Detta bidrog till att vaccinationsviljan, som från början varit låg, ökade och under hösten 2009 samt början av 2010 var det över 5,3 miljoner svenskar som vaccinerades mot det virus som officiellt heter A(H1N1). Motsvarande 66 procent av befolkningen fick vaccinet Pandemrix.
Flera som var med då minns att proceduren var ganska enkel. Man fick en tid på vårdcentralen, åkte dit, fick ett stick i armen, fick vänta en kvart för att se om det blev någon allergisk reaktion, och fick sedan åka till jobbet eller hem.
Så varför var det så enkelt då – och komplicerat nu?
– Det finns många orsaker, säger Per Hagstam på Smittskyddsenheten i Region Skåne.
Han är biträdande smittskyddsläkare samt en av regionens två vaccinsamordnare i den här kampanjen mot covid-19. Han var också med under vaccinkampanjen 2009. Då var det dåvarande smittskyddsläkare som ledde kampanjen, någon formell vaccinsamordnare fanns inte på den tiden.
– För det första är det en helt annan situation och läge nu. Då var det inte lika stor påverkan på samhället som vi har nu, och inte lika stor belastning på sjukvården. Då kunde man rulla igång vaccinationen på olika sätt, inte bara på vårdcentraler, utan stora vaccinationscentraler som tält restes, det vaccinerades i sjukhusens matsalar, hos elevhälsan, hos företagshälsovården. Det fanns många olika aktörer och det gick lättare att rulla ut det. Vi hade heller inte det här med att man måste hålla avstånd och ha olika restriktioner, det gick att fylla väntrum.
Här saknas innehåll
En annan stor skillnad är vaccinet. Även om det inledningsvis fanns en brist då också.
– Vi gick länge och väntade på att man skulle komma igång, det dröjde innan det kom och i början var det för små mängder. Men sedan kom det i gång, och det var ett enda vaccin som skulle ges till alla. Det kunde även förvaras i kylskåp.
I dag finns flera olika vaccinsorter, som alla ska behandlas olika. En del förvaras i kylskåp, en del i under 60 minusgrader. En del är känsliga för skakningar när de tinat. Alla covid-vacciner måste dras upp ur flaskor, men doserna och mängden som behövs varierar. Något måste späs med exakt rätt mängd koksalt före användning.
– Vaccinet kommer successivt, i betydligt mindre mängder nu, och de har helt olika hanteringsbetingelser, säger Per Hagstam.
Då var tågordningen också annorlunda. Eftersom barn och unga kunde drabbas hårdare av svininfluensan än de äldsta, skulle de vaccineras först. Liksom vårdpersonal, gravida och folk i riskgrupper.
– Vid influensa är barn ofta motorn i smittspridningen, sedan gick man successivt uppåt. Där fick de äldsta faktiskt vaccinet bland de sista. För när man såg hur sjukdomen slog visade det sig att de äldre ofta klarade sig bättre.
I slutet av 2009 och första delen av 2010 avtog influensan även successivt. I Skåne hade man uppnått en vaccinationsgrad av 70 procent vilket säkerligen bidrog till att sjukdomen klingade av.
Coronaviruset kommer att finnas kvar, och enda sättet att skydda sig långsiktigt är att antingen ha haft det och blivit immun, eller vaccinera sig.
2009 fanns heller inte samma rädsla för att vaccinleveranserna skulle kapas eller piratkopieras.
– De första leveranserna var det mycket hysch-hysch om. Men det var inte lika hemligt som nu.
I dagsläget är det hemligt med hur och när leveranserna kommer och var vaccin mellanlagras. Det finns en svart marknad för stulet vaccin. Sjuksköterskor som vaccinerar måste förstöra alla tomma vaccinflaskor, då dessa är stöldbegärliga. De kan fyllas med vatten eller andra vätskor och säljas som vaccin.
Som med alla läkemedel finns det även risk för biverkningar. Pandemrix orsakade narkolepsi hos cirka 440 personer i Sverige, främst barn och ungdomar, som fått viss ersättning från Läkemedelsförsäkringen. Detta upptäcktes sommaren 2010. Samtidigt finns det över 600 drabbade personer som inte fått ersättning och driver ärendet i domstol.
Astra Zenecas vaccin anses ha ett samband med blodproppar och brist på blodplättar i vissa sällsynta fall. Därför ska det i nuläget inte ges till personer under 65 år.
”Det är en helt annan situation och läge nu. 2009 fanns det inte den allvarliga smittspridningen. Då vaccinerades på vårdcentraler, i stora vaccinationscentraler som tält, i sjukhusens matsalar, hos elevhälsan, hos företagshälsovården.Vi hade heller inte det här med att man måste hålla avstånd och ha olika restriktioner, det gick att fylla väntrum.”Per Hagstam, vaccinsamordnare och biträdande smittskyddsläkare.
Svininfluensan 2009
Ett helt nytt influensavirus, A(H1N1) svepte över världen med start i Mexiko i mars 2009. I april nådde viruset Europa, många insjuknade och en del dog.
Viruset härstammar från grisar och fick därför namnet svininfluensa.
11 juni 2009 gav WHO det pandemivarningen sex, vilket är den högsta nivån på skalan.
22 juni beställde Sverige 18 miljoner vaccindoser från Glaxosmithkline. I kampanjer uppmanades allmänheten att vaccinera sig, för såväl sin egen skull som för sina medmänniskor.
I oktober 2009 startade den största massvaccinationskampanjen på 40 år i Sverige.
I början av 2010 började flera biverkningar rapporteras in. Under sommaren 2010 kom rapporter om att främst barn och unga kunde drabbas av narkolepsi.